Krönika
En gång i den uppmärksammade intervjun med kulturministern var svaret tydligt – när det handlade om synen på svenskt kulturarv. Frågan har länge varit marginaliserad men mycket tyder på att det håller på att förändras.
Nyligen besökte jag ett seminarium om ett hotat kulturarv – lämningarna efter de skogssamer som levde så långt söderut som norra Uppland. Från 1600-talet fördrevs de norrut av den svenska staten. Som de flesta nomader efterlämnade de få spår, ibland bara enkla stenformationer efter eldstäder. De få lämningar som finns kvar riskerar i dag att utraderas av det moderna skogsbrukets ”markberedning” där stora maskiner trasar sönder marken. Det är ett kulturarv som utgör ett potentiellt politiskt sprängstoff – där skogspolitiken kommit i konflikt med skogssamernas krav på upprättelse.