RecensionDans
Efva Liljas solo vibrerar av sårbar kraft
Koreografen Efva Lilja är en av pionjärerna i att inse den åldrade dansarens möjligheter. Nu gör hon själv ett solo som genomsyras av sårbar och kraftfull närvaro. Ett överlevnadsprov.
Varje människas värld börjar och slutar i kroppen. Den nyfödda och åldrade, den som andas, bjuder motstånd, befrias, älskar. Kroppen är höljet som sipprar ut den erfarenhet livet samlat in.
För två år sedan dansade Cristina Caprioli, då 66, ”Ett hårresande solo” på Weld, en titel som inte ljög om ett verk proppat med självreflekterande, prövande attityd. Nu intar generationskollegan Efva Lilja den källare som fram till 2005 hyste ELD, hennes eget forum för koreografisk scenkonst. En lika inflytelserik konstnär inom svenskt dansfält med en specifik, men helt annan fysisk ”röst”.