Grymt gott – ändå behandlas de svinaktigt
I grisen ser människan sina lustar och begär. Och i både Sverige och Danmark används fläskkött alltjämt i politik med nationalistiska förtecken. Jenny Damberg, aktuell med boken ”Fett – en historia om smak, skräck och starka begär”, om varför människans relation till grisen är så komplicerad.
Lantbruksutställning i Skara 1935.
Även efter vi börjat bedöva kalvar och lamm fortsatte man slakta grisar utan smärtlindring.
I Staffanstorps kommun vill Moderaterna och SD inte erbjuda alternativ till fläskkött för de judar och muslimer som inte äter fläsk.
Det är synd att ister är så svårt att få tag på idag, tycker artikelförfattaren, då ”ister är nästan obegripligt lent”, och har ”en fin, rund smakton”.
Precis som fett är fläsk ett ord med dubbel innebörd. Vi äter fläsket. Och det blir vårt att bära, om vi äter för mycket. Att det är just grisens fett som har blivit synonymt med extra fett på människokroppen är talande för den tunga roll grisen har i svensk matkultur.
Det är också talande för hur nära vi, på vissa sätt, står varandra.