Maria Collsiöö:Våga prova nya vinstilar

Maria Collsiöö

Nya arbetskamraten berättar att hen är nyskild, gillar hundar och TV-programmet Så mycket bättre. Redan innan du hunnit hälla upp dagens första kaffekopp.

På samma vis umgås vi med vin – första sniffen charmar av yppig frukt. Efter en klunk vet du att det är sauvignon blanc i glaset. Eller så förtjusas du omedelbart av en cabernet sauvignon, med aromer lika koncentrerade som svartvinbärsgelé.

Maria Collsiöö
Publicerad
Annons

I många fall upplevs ett vin med mycket smak som intressantare än ett vin som kräver tid att öppna sig. Det gör att vi ofta fastnar för de lättillgängliga och går miste om viner som kan vara minst lika njutningsfulla – om de bara ges en aning eftertanke. Vilken av stilarna som är bättre är förstås en smaksak. Men det finns all anledning att våga prova nytt för att inte gå miste om något intressant.

Här har jag samlat några av de vinstilar jag gärna ser mer av på Systembolaget under 2017. Viner och druvor värda att uppmärksamma och plocka upp ur bruset från sina motspelare.

1. De vita vinerna från Etnas vulkanjordar på Sicilien som görs på bland annat den inhemska druvan carricante, ger citrusaromatiska viner värda att lagra. De röda vinerna på bland annat nerello mascalese står redan i rampljuset och uppskattas för sin lika transparenta som sträva stil; en blandning av mjuk bärighet och nästan taggtrådsliknande tanninstruktur.

2. Bra riesling med sötma står inte högt på innelistan. Tyska viner i färgglada flaskor må ha skadat ryktet för kvalitetsvinerna, men det finns massvis av eleganta, lätta och välgjorda viner från Mosel. Vinerna som är för goda att glömmas bort kan drickas som de är, till sushi, rökt fisk eller ostar. Dessutom är de fina att lagra.

Annons
Annons

Tyska viner i färgglada flaskor må ha skadat ryktet för kvalitetsvinerna, men det finns massvis av eleganta, lätta och välgjorda viner från Mosel.

3. En nischad stil är skalmacererade viner, som också kallas orangea. Vinerna är oftast framställda i begränsad volym och kan väcka undran hos vindrickaren både vad gäller färg (lätt orange och ibland lite grumlig) och stil. Vi kan kalla metoden modern med antika anor, då man ibland använder sig av amforor under jäsning och lagring. De orangea vinerna görs på samma sätt som röda viner men av gröna druvor, vars skal får vara med under jäsningen. I skalen finns färgpigment och tanniner som ger vinet den orangea färgen, aromer och en viss strävhet. Vinets stilmässiga pionjärer; Radikon, Gravner, Princic och Parachos hittar vi i Friuli, den nordöstra delen av Italien som gränsar till Slovenien.

4. Röda viner från det lilla området Jura öster om Bourgogne är ganska långt från allfarvägen med dess svala och återhållna stil. Vinerna görs i små volymer av druvsorterna trosseau, poulsard och pinot noir och är oftast ljust röda med en lätt stramhet. De vita vinerna av chardonnay och savagnin är bra alternativ till vit bourgogne, både smak- och prismässigt. De medvetet oxiderade vinerna, vin jaune, har en sherryliknande nötig stil som passar bra till alltifrån charkuterier, kycklingrätter och lagrade hårdostar.

5. De lätta och bäriga vinerna från Venetien i norra Italien är en nästan borttappad stil. I skuggan av ripasso finns valpolicella, vinerna som inte görs av torkade druvor. Serverad sval är de oöverträffade till en god pasta med sidfläsk eller en mustig tomatsås.

Röda viner från det lilla området Jura öster om Bourgogne är ganska långt från allfarvägen med dess svala och återhållna stil.

6. Röda viner från Bordeaux kan te sig både sträva och hårda om man är van att dricka fruktsötare viner. Vinerna är sällan insmickrande och kräver ofta lagring innan de blir tillgängliga. Bordeauxvinernas stramhet och struktur lyfter aromerna hos ett saftigt ankbröst eller en rosastekt biff.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons