Bara var fjärde svensk polis tror sig klara terrorattack
Två tredjedelar av svensk blåljuspersonal tvivlar på den egna förmågan vid en eventuell terrorattack, liknande den i Bryssel. Värst ställt är det bland polisen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
När forskaren Annelie Holgersson ställer den svenska blåljuspersonalen inför ett liknande scenario som det som just inträffat i Bryssels tunnelbana, visar det sig att endast en dryg tredjedel tror att den egna organisationen kan hantera konsekvenserna efter ett terrordåd, i vilket fall under den första allra mest kritiska timmen. Det visar avhandlingen hon just lagt fram vid Kunskapscentrum för Katastrofmedicin.
– Resultaten visar inte att den faktiska beredskapen måste vara dålig, men att de yrkeskårer som har till uppgift att agera vid ett katastrofscenario upplever att de saknar både nödvändig kunskap och resurser för att hantera följderna efter ett eventuellt attentat, säger Annelie Holgersson.
Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät med drygt 850 personer tillfrågade via SCB, anställda inom svensk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård, där de fått svara på frågor och skatta hur de skulle ha responderat vid ett fiktivt scenario – en terrorattack som bland annat riktats mot kollektivtrafiken.
Polisernas svar utmärkte sig i statistiken. Drygt 35 procent av hela gruppen ansåg sig ha goda kunskaper om hur de initialt skulle agera vid ett terrordåd – men bara 27 procent av de poliser som deltog i studien.
– Om skillnaderna mellan polisen och de andra yrkesgrupperna i studien – brandkår och ambulans – beror på bättre självinsikt eller sämre förutsättningar hos polisen vet jag inte. Det krävs ytterligare forskning för att reda ut, säger Annelie Holgersson.
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, är inte förvånad över det låga självförtroendet inom polisen.
– Det behövs fler poliser, det är den grundläggande frågan. Men kåren är heller inte fullt utbildad – eller har övat tillräckligt – för att man ska kunna hantera den värsta typen av händelser. Fortbildning är överlag eftersatt, eftersom det är det första man drar in på i samband med sparåtgärder.
Förutom ett ökat antal poliser med relevant utbildning nämner också Lena Nitz vikten av att poliserna har rätt utrustning.
– Under perioden med förhöjd terrorhotnivå visade det sig att vi inte hade tillräckligt med poliser som hade relevant utbildning för att bära förstärkningsvapen. Vi måste se till att bygga en grundförmåga med tillräckliga resurser för att kunna klara ett stort antal tänkta scenarion. Det går inte att förutse hur nästa händelse kommer att se ut, säger hon.
Det går inte att förutse hur nästa händelse kommer att se ut
Andra faktorer som påverkat utfallet är enligt Annelie Holgerssons studie exempelvis kön och arbetslivserfarenhet.
Vad skulle kunna ändra polisens egen uppfattning om kårens förmåga om det värsta skulle inträffa?
– Organisationens vilja och förmåga att agera ökar om personalen fått relevant utbildning, eftersom det minskar den inneboende osäkerheten. Även tillgången till personlig skyddsutrustning påverkar viljan att respondera, säger Annelie Holgersson.
Vilka uppgifter som framkommit i studien har du överraskats av?
– Få har praktisk erfarenhet av terrordåd i Sverige. Samtidigt sker den här typen av attentat runt om i världen och även dessa yrkesgrupper är oroade över att det ska hända här, trots att många anser att sannolikheten är låg, säger Annelie Holgersson.
