Tobias Bergman:Golfens toppspelare för rika för att motiveras av rekordcheckar

När tourgolfarens framgång ska värderas är måttstocken ofta hur många nollor som finns på prischecken.

Rubrikerna handlar gärna om pengar snarare än prestation, och när spelarna själva vill prata om titlar, troféer och den berusande känslan av att vara bäst av alla så innehåller intervjuerna snarare frågor om vad de ska unna sig för den höga prissumman.

Det blir sällan mer påtagligt än den här veckan.

Vinnaren av DP World Championship i Dubai får ungefär 33 miljoner kronor.

Den som tar hem damernas tourfinal i USA plockar hem 16,5 miljoner.

Och oavsett vad spelarna tycker, väljer tourerna att marknadsföra tävlingarna med bombastiska epitet som ”de största löneutbetalningarna i enskilda tävlingar i spelets historia”.

Förklaringen är given.

Pengar skapar mer pengar.

Höga prissummor genererar bättre startfält vilket i sin tur leder till större sponsorintresse, dyrare tv-avtal, mer publik och ger en totalexponering som tourerna kan kapitalisera ytterligare på och skapa en ännu mer attraktiv produkt för alla inblandade. Med tiden har många stjärnor lärt sig spela med i spelet och berättar att de blir så glada att de kommer att köpa en ny bil om de vinner istället för att svara något intetsägande men mer sanningsenligt.

För paradoxen är denna. Utvecklingen har också tagit oss dit att för spelarna som har kvalat in till tourfinalerna så är pengar inte längre särskilt intressanta.

Golfen, på dess allra högsta nivå, är idag så finansiellt stark att du behöver göra två bra år på herrsidan och fem på damsidan för att vara mer eller mindre hemma för resten av livet.

Så om pengar är drivkraften för en ung talang så är det lätt att bli mätt.

Marcus Kinhult är 23 år och vet redan allt om det där.

Han är en av bara tre svenskar i tourfinalerna (Henrik Stenson och Anna Nordqvist är de övriga) och han är på god väg mot en fantastisk säsong där han lägger grunden för att trygga både sin egen och många Kinhult-generationers framtid. Men jag är ganska övertygad om att han bryr sig väldigt lite om det just nu, och bara är ute efter att fortsätta skriva historia.

Tidigare i år blev han den yngste svenske segraren på herrarnas Europatour någonsin, förra veckan spelade han in sig på världsrankingens topp 100 och om några veckor kommer han för första gången att utses till Årets Golfare i Sverige.

Att han får den prestigefyllda utmärkelsen redan säger mycket om Kinhult.

Men också en hel del om det paradigmskifte svensk golf går igenom just nu.