RecensionDans
En relation som lyssnar till flyktiga ögonblick
Matti Bye och Teresia Björk samtalar i musik och dans på temat godhet. Deras delvis improviserade föreställning är vacker i sin anspråkslösa form.
Vårsäsongen i Dansens hus inleds med ett närmast försynt anslag: spröda, milda toner i diskant som letar sig in i ett susande dunkel på lilla scenen. Det här är ett ”Inre rum” där musik, lyrik och dans gifter sig men samtidigt liksom behåller varsitt rum, en integritet. Det är lite i koreografen Björn Elissons anda när han verkade på 1990-talet, fast utan hans betoning av mystiken.
Koreografen och dansaren Teresia Björk rör sig i andra banor. Efter en omfattande period ägnad åt en scenisk trilogi inspirerad av den progressiva konstnären och debattören Siri Derkert (som även blev film) har hon nu arbetat fram ett verk tillsammans med musikern Matti Bye. Temat är godhet, formen improvisation – ett koncept som kräver lyssnande och lyhördhet, ett givande och tagande.