Krönika
Ann Heberleins blick missar det sköna
Ann Heberlein skildrar i en uppmärksammad text i SvD ett samtida utseendeideal utan utrymme för skavanker. Men skönhet är inte detsamma som polerad yta.
John Sjögren
Publicerad
I en text här i SvD i förra veckan beskriver Ann Heberlein något som många, i synnerhet kvinnor, alldeles säkert känner igen sig i: skammen över att åldras. Hon citerar Simone de Beauvoir: ”Jag äcklas över mitt utseende nu; ögonbrynen som söker sig nedåt, påsarna under ögonen, de alltför fylliga kinderna, de sorgsna rynkorna.”