RecensionBokvåren 2016
Älskvärt porträtt av en alldeles sann människa
Den österrikiske författaren Robert Seethalers ”Ett helt liv” är en finstämd och förtätad berättelse om ett lika dramatiskt som lågmält levnadsöde.
Alltså, dessa österrikare och deras alper! Paradiset på jorden, enligt vintersportutövarna. Pinorum och grav, för att tala med Jelinek. Det moraliskt korrumperade dårhuset Österrikes eget skräckkabinett, skulle Thomas Bernhard kanske tillägga. Mycket verkar hur som helst ligga begravt i snön mellan skidspåren och bergskedjans tigande och mörkt massiva väggar, i såväl litteraturen som i det verkliga livet.
Så också i österrikaren Robert Seethalers lakoniska och förtätade lilla roman ”Ett helt liv” (2014), som nu kommit ut i Jörn Lindskogs lyhörda översättning. Men här varde det i den lilla isolerade dalen ljus när en av Alpernas första linbanor på 1930-talet skall byggas. Och med modernitetens mäktiga intåg följer också elektriciteten. ”I surrande luftledningar skulle den elektriska strömmen flyta fram, och gator, hus och stall skulle stråla i varmt ljus också på kvällarna”.