Pingisbordet Esters nya kontor: ”Ont i ryggen”

I slutet på mars kom beskedet att hon skulle få börja undervisa sina studenter hemifrån. Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap, kom hem till villan med huvudet fullt av tankar på vad hon måste göra för att lägga upp en fungerande onlineundervisning.

Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell hade då sedan ett par veckor tillbaka rekommenderat stockholmarna att jobba hemifrån, i den mån det var möjligt.

Även om Skåne vid den här tidpunkten inte alls hade samma svåra smittoläge som huvudstaden tog många arbetsgivare i södra Sverige beslutet att medarbetarna skulle skickas hem och jobba därifrån.

Villan som Ester Barinaga bor i med sin man och deras två tonårsbarn är stor, men det blev ändå trångt om utrymme när hela familjen plötsligt var hemma.

– Jag satt först och jobbade i vardagsrummet men barnen, som hade hemundervisning, tyckte att jag skrek när jag pratade med folk i datorn. Jag antar att jag anpassade min röst efter det fysiska avståndet till de jag kommunicerade med därute online, säger Ester Barinaga och skrattar.

Så hon fick tänka om. Det stora pingisbordet i källaren blev lösningen – även om barnen muttrade lite över att hon lade beslag på det med sin bärbara dator och alla papper. Där satt hon och jobbade fram till sommarsemestern.

Den hårda träbänken och den obekväma arbetsställningen gjorde att hon ganska snabbt fick ordentligt ont i både nacken och ryggen – ”det har blivit flera besök hos sjukgymnasten”. Dessutom var det kallt i källaren så hon fick sitta med en filt lindad runt benen.

– Som jag saknade min ergonomiska kontorsstol och det höj- och sänkbara skrivbordet! Jag hade säkert kunnat låna hem det men då var det så jättemycket jobb med att anpassa undervisningen så att den skulle fungera online, och dessutom hade jag mitt stora forskningsprojekt. Tanken slog mig inte ens då, säger Ester Barinaga.

Det var inte förrän det stod klart att onlineundervisningen kommer att fortsätta i höst som hon insåg att hon måste ha en bättre arbetsplats i hemmet. Maken fick i samma veva beskedet att även han skulle fortsätta jobba hemifrån resten av året. Så de åkte ut till Ikea för att handla kontorsutrustning.

– Vi skulle köpa varsitt höj- och sänkbart bord och två bra stolar. Men alla hade kommit på samma tanke, så det var en jättelång kö till den där delen på Ikea där de har möbler för arbetsplatsen. Allt tog slut på en gång när vi var där, men vi lyckades få det vi ville ha – tack och lov, säger Ester Barinaga.

Tonårsbarnen har gått tillbaka till skolan nu i höst, så hon och maken kan sitta och jobba på ovanvåningen nu. Att hon nu har ett bra arbetshörn med det nya skrivbordet och en större extern skärm, gör att det känns bättre att jobba hemma. Men hon saknar livet på campus.

– Jag ska försöka vara på jobbet en eller två dagar i veckan i höst, så man får träffa kollegorna. Jag saknar verkligen mina kollegor, snacket vid kaffebryggaren och det spontana i mötena. Man förlorar hela den där arbetskulturen när man jobbar hemma.

För några månader sedan stod Dick Hammer och arbetade vid en garderobshylla i klädkammaren. Nu är han pappaledig och sitter vid bordet i det ljusa köket med sonen Aston i famnen. Tankarna på jobbet där han är produktdesigner på ett företag som utvecklar vattenbesparande teknologi, finns förstås där ändå eftersom han verkligen gillar sitt arbete.

När Dick Hammer reflekterar över hur det varit att ha ett hemmakontor så säger han att det absolut bästa är att han känt sig mer produktiv och kunnat koncentrera sig helt på sina arbetsuppgifter.

– Jag gillar att göra en sak i taget och vara helt fokuserad på det jag håller på med.

Men hur hamnade du i klädkammaren?

– Ha ha, ja, när det blev bestämt att vi skulle börja jobba hemma så såg jag faktiskt fram emot det, som något positivt mitt i allt det negativa. Men det var inte helt lätt att hitta ett bra ställe att jobba på här hemma, säger han.

Trerumslägenheten har en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum så där var det svårt att hitta en vrå för ostört arbete. Hans flickvän Tone var barnledig och Aston ville leka med sin pappa och mamma mest hela tiden.

– Jag har haft ont i ryggen länge och en av diskarna är skadad, så jag vill stå och jobba så mycket som möjligt. I början så skiftade jag mellan soffan, sängen och tv-bänken men det var ju verkligen inte bra. Så insåg jag att det var bra höjd på en av garderobshyllorna och att jag kunde stänga dörren och jobba ostört där.

Han flyttade undan kläderna som hängde ovanför garderobshyllan, pallade upp med några stora böcker för att få datorn och musen i rätt höjd. Klädkammaren förvandlades till både arbets- och mötesrum där han kunde diskutera och chatta med kollegorna online.

– Till en början kändes det faktiskt klockrent. Men i längden är det förstås inte så bra att stå i en klädkammare och jobba. Det blir lite syrefattigt, luftutsuget fungerar inte optimalt och jag har verkligen saknat ett fönster – man tappar lite tidsuppfattningen i ett rum där man inte kan se ut, säger Dick Hammer.

Om hemarbetet fortsätter efter nyår när han ska börja jobba igen, kommer ett höj- och sänkbart skrivbord att placeras i Astons rum. Lille Aston börjar på dagis då så hans pappa kan arbeta ostört under dagen i barnrummet.

– Och då får jag äntligen ett fönster, skrattar Dick Hammer.

Efter reklamen visas:
Lekrummet blev Görans kontor: "Bästa platsen vi kunde hitta"