Lite tippex kan gjuta nytt liv i döda texter
De senaste decennierna har sett ett uppsving för så kallad ”raderingspoesi” – där delar av befintliga texter avlägsnas för att skapa en ny text, som inte sällan kommenterar den ursprungliga. En ny avhandling tar ett helhetsgrepp om en genre där sax, överstrykningstusch och tippex har ersatt pennan.
En gång för länge sedan, i mitten av 1960-talet, väckte konstnären och poeten Carl Fredrik Reuterswärd uppmärksamhet med en diktsamling. Uppmärksamheten kunde mätas genom att kvällstidningar slog upp saken på sina nyhetssidor. Det från dagens horisont än mer häpnadsväckande var att det skandaliserande inslaget inte var kopplat till person, utan till bokens innehåll. Eller snarare: dess avsaknad av sådant. I Reuterswärds förhållandevis dyra bok (detta underströks självfallet) hade nämligen alla ord skalats bort. Allt som sidorna uppvisade var skyar av skiljetecken.