Är Rembrandts örhänge svaret på gåtan?
Är det en ondsint konspiration eller en ärevördig trohetsed vi ser på Rembrandts målning föreställande de bataviska upprorsmakarna? Tolkningarna går isär, men den som tittar noga finner något som kan vara konstnärens avsiktsförklaring.
”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” är en sen målning av Rembrandt, hans enda med ett historiskt motiv. Han målade den 1661–62 för staden Amsterdam som en betydligt större monumentalmålning för det nybyggda rådhuset. Men den refuserades av de styrande av oklara skäl och returnerades till konstnären, som skar ner den till sitt nuvarande format, 196 x 309 cm. När Rembrandts dog fanns den i hans ateljé, kom på 1700-talet till Sverige och skänktes av familjen Peill-Grill 1798 som gåva till Kungliga Akademien för de fria konsterna ”för evärdlig tid”. Sedan 1864 är den deponerad i Nationalmuseum. Under museets renovering nyligen reste den, till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London, Göteborgs konstmuseum. Nu finns den på nytt på Nationalmuseum genom ett förnyat depositionsavtal med Akademien. Den är den konsthistoriskt mest betydande målningen i svensk ägo – en del av konstens världsarv.