ANNONS
Scrolla ner till SvDScrolla ner till SvD
Hälsa

Krönika

Estelle Nordenfalk:Din mamma jobbar inte här

Estelle Nordenfalk

Var i det moderna samhället får vi möjlighet att reflektera över vilka vi är och vad som är viktigt för oss frågar sig SPG:s krönikör Estelle Nordenfalk.

Text: Estelle Nordenfalk - 24 januari 2020
Annons

”Din mamma jobbar inte här”. En papperslapp vi möts av i vår vardag som uppmanar oss till att göra i ordning efter oss, låt inte andra städa upp efter dig. Vi uppmanas att visa hänsyn.

”Lämna toaletten i samma skick som du önskar finna den”, återigen en påminnelse om hänsyn till andra människor. Vi ska inte bara tänka på oss själva och vad vi kan få ut i egen vinning av saker vi gör utan också visa andra människor respekt och hänsyn. Även människor vi inte känner för vi vet ju oftast inte vem som kommer in efter oss på toaletten.

Det är ungefär på den här nivån som vi i vår vardag ombeds att reflektera över moral, värdegrund och till och med våra filosofiska tankegångar. På papperslappar i offentliga miljöer. Var annars, bortsett från om vi sympatiserar med någon religiös åskådning, påminns vi om vilka vi är, vilka vi vill vara, vad vi står för och vad som är viktigt för oss?

Reflekterar vi aldrig över detta så blir våra resonemang ganska grunda och lätt förvirrade.

Ta klimatfrågan och vårt förhållningssätt till den. Vi famlar så ofta och samtalen förs mer på ett ytligt plan där dåligt samvete över vissa beteenden överskuggar det riktiga arbetet med att borra i vår egen värdegrund.

Annons
Annons

Att som medborgare i ett modernt västerländskt samhälle påstå att vi inte har förstått att vår livsstil inte är långsiktigt hållbar, kan ju rimligtvis inte vara sant. Självklart vet vi innerst inne att vi tar mer än vad vi behöver, att vi tar mer än vad jordens resurser kan mäkta med. Att vi roffar åt oss helt enkelt. Ingen kan påstå något annat. ”Vi såg det inte komma”-resonemanget kring klimatfrågan är ju naturligtvis inte trovärdigt.

För egen del är därför klimatfrågan ibland ogreppbar eftersom den så ofta förs i politiska, ekonomiska och vetenskapliga termer och mycket sällan i moraliska och filosofiska. Nästan alla religioner och filosofiska system berör och lyfter girighet och ber oss reflektera kring det. Det är därför uppenbart att girighet är något som alltid även historiskt har ställt till det för oss och som vi behöver ha en plan för hur vi ska hantera.

Det är kanske dags att fundera över vad vi har för inställning till exempelvis pengar. Tror vi att vi blir lyckliga och tillfredsställda om vi alltid får det vi vill ha? Tror vi att det finns ett stopp eller är det så att ju mer vi får desto mer vill vi ha? Tror vi att känslan att ha mer än andra runt omkring oss är något att sträva efter och som i slutändan kommer att ge oss en bättre livskvalitet?

Vi kan behöva hjälp i att reflektera över girighet och där har yogan en aspekt på definitionen av girighet. Vad betyder texten nedan för dig?

Non-Greed (Aparigraha) is the concept in which possessions should include only what is necessary at a particular stage in one's life. It is a form of self-restraint that avoids the type of coveting and greed by which material gain destroys or hurts people, other living things or nature in general.

Källa: Yogapedia

Estelle Nordefalk, från Yogayama, är föreläsare inom hälsa och livsstil.

Annons