RecensionNya filmer
Fint sorgedrama ger rimligt romantiserad bild av Paris
Amanda bor med sin mamma och morbror i Paris när ett terrordåd drabbar staden. Mikhaël Hers film är inget fläckfritt drama men har en övertygelse och uthållighet som gör att den vinner i längden.
”Amanda” är en hyllning till livet i staden, och samtidigt en tragedi om vardagens overkliga händelser. Om vanlig glädje och ofattbar sorg.
Först som sist handlar det om friheten att ta sig fram och leva i den stad som här är Paris, en tilltalande kombination av historiskt skimmer och modern anda. Grönskan i parkerna, det solvarma ljuset, de vidöppna balkongdörrarna som tillåter oss att blicka ut över klassiska, utsmyckade fasader längs boulevarderna, det lilla barnet som under översyn rusar ner ensam för att få sin favoritbakelse på bageriet. Och inte minst cykelfärderna, att i sus och dus men ändå hyfsat smärtfritt ta sig från en plats till en annan.