Det inre klimathotet hotar vårt själsliv
Civilisationens pris är inte längre att vi tyngs under ett straffande överjag, som Freud beskrev det, utan att den moderna livsstilen tömmer det inre livet på innehåll. ”Normopaten”, skriver Christopher Bollas i sin nya bok, är så tom och renons på självreflexion att bara klichéer återstår.
Att utvecklas till att bli en person – vad vissa psykologer har kallat för den psykiska födelsen – är en minst sagt prekär process som i förlängningen innebär att levandet kommer att lyda under andra lagar än tidigare. Från och med det ögonblick som vi i rudimentär mening börjar existera som personer – från och med att vi börjar leva i en meningsfull och någorlunda integrerad upplevelse av oss själva, vårt liv och vår omvärld – så kommer vi inte längre att drivas av en strävan efter att tillfredsställa våra primära behov, åtminstone inte i första hand. I stället kommer vi nu att drivas av en strävan efter att upprätthålla, försvara, utveckla och förstärka vår hårt tillkämpade och inte sällan sköra identitet.