RecensionTeater
Ömsint insamlade skärvor fångar minnets flyktighet
Minnets outgrundliga vägar belyses i Alejandro Leiva Wengers finstämda ”Minnesstund”. Martin Rosengardtens uppsättning på Malmö stadsteater behandlar pjäsen med ömsint omsorg.
I den konst som skapas av teaterns evigt undflyende nu kan det vara intressant att studera minnets mekanismer. Vad minns vi av en föreställning? Vad var det som formulerade fiktionens hållpunkter? Vilka relationer och situationer var bärande?
Teater är ju som livet självt, en serie ögonblick som på olika sätt fäster sig i enskilda individers inre. Vi väver gemensamma minnen till det vi kallar historia, genom att omförhandla och koordinera det var och en tror sig minnas av en given företeelse.