Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer
På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.
Sedan 2011 har alla svenska elever enligt skollagen rätt till ett skolbibliotek, ändå saknar uppemot hälften av dem tillgång till bemannade sådana.
Olika ekonomiska förutsättningar och rektorernas prioriteringar, samt brist på utbildade bibliotekarier är några orsaker, men kriterierna för vad ett skolbibliotek är och bör användas till har också varit otydliga.
I den reviderade läroplanen, som börjar gälla den 1 juli, förtydligar regeringen skolbibliotekens uppdrag: Att som en del av undervisningen ”stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”
– Det är en avgörande skillnad, där skolbiblioteken går från att enbart vara en fysisk lokal till att bli en pedagogisk funktion, säger Sofia Malmberg, samordnare för skolbiblioteken i Järfälla, författare och debattör.
Hon har drivit frågan om skolbibliotekets roll i flera år och poängterat dess potential som en pedagogisk verksamhet snarare än enbart ett rum för böcker.
Sofia Malmberg menar att kompetensen som en fackutbildad bibliotekarie har är ett viktigt komplement till lärarnas ämneskunskap, i synnerhet när det kommer till källkritik och medie- och informationskunskap.
– Skolbibliotekarier har som specialuppdrag att arbeta med just de här frågorna och då är det klart att man kan hålla sig mer uppdaterad kring området och jobba med det på ett annat sätt än lärarna kan, säger Sofia Malmberg.
Skolbiblioteken går från att enbart vara en fysisk lokal till att bli en pedagogisk funktion.
Och kvalificerad bemanning är central för skolbibliotekens effekt på elevernas lärande och prestationer, visar en forskningsöversikt från Kungliga biblioteket som publicerades i fjol.
I rapporten har över 100 svenska och internationella texter och studier om skolbibliotek under åren 2010–2015 granskats. Där framgår det att just samverkan mellan utbildade bibliotekarier och skolans lärare är en avgörande framgångsfaktor.
Eleverna blir helt enkelt bättre på informationssökning och källkritisk tänkande – och läser dessutom mer, både i skolan och på fritiden, med utbildade bibliotekarier på plats.
Däremot bör man vara försiktig med att sätta direkta orsakssamband mellan höga betyg och skolbibliotek, eftersom det finns många variabler att ta hänsyn till.
Sofia Malmberg är hoppfull om att de nya direktiven sätter press på skolorna som inte kan strunta i att följa läroplanen, även om förändringsprocessen kommer att ta tid.
– Det här är ett stort steg på vägen till att ge eleverna maximala förutsättningar. Vi har inte råd att inte använda alla funktioner på skolan som kan inverka positivt på elevernas lärande, säger hon.