RecensionHöstens konstutställningar 2017
Julia Peirones nya bilder är som finslipade juveler
Blicken löper inte bara som en röd tråd genom Julia Peirones ”Girls, girls, girls” på Göteborgs konstmuseum, den pyr som en långsam stubin i en utställning där gränsen mellan att betraktas som subjekt eller bli till objekt är hårfin.
Som titeln avslöjar ser vi flickor som möter en iakttagare. Julia Peirone har en lång tid fokuserat på relationen mellan fotograf och subjekt. Hur vi själva vill visa oss för världen, hur vi skapar en identitet genom ytliga attribut, men också hur de kan brytas ner i ett samspel mellan båda parter. Ämnet kan tyckas övermättat bland en mindre grupp invigda, men är på inget vis avklarat.
Representationen av unga kvinnor i konsten har en lång och många gånger illasmakande historia, både före och efter Laura Mullveys inflytelserika essä ”Visual pleasure and narrative cinema” 1975, den som introducerade nu välkända begreppet ”den manliga blicken”. Vi är fortfarande översvämmade av bilder där vi obehindrat kan blänga voyeuristiskt utan att behöva möta vår reflektion i den andre.