Uppdraget i no-go-zonen farligare än hon tänkt sig
”Falafelflickorna” blundar inte för problemen i förorten, utan beskriver såväl hedersrelaterat våld som drömmar och ambitioner. Yukiko Duke har läst Christina Wahldéns nya ungdomsroman.
Christina Wahldéns ”Falafelflickorna” – inte bara kriminella nätverk och no-go-zoner, utan också kärlek, identitet och banalt vardagsliv.
Christina Wahldén visade redan i sin debutroman ”Kort kjol” (1998) att hon behärskar konsten att göra litteratur för unga av viktiga samhällsfrågor. Hon har fortsatt att utöva den konsten i ett sextiotal barn- och ungdomsböcker sedan dess. Den senaste boken i raden, ”Falafelflickorna”, vänder sig till läsare från nio år och handlar om livet i en problemförort. Eller rättare sagt, en plats de vuxna har stämplat som en sådan.
Huvudpersonen i ”Falafelflickorna”, den 12-åriga svensk-somaliskan Hawa, stortrivs i sin förort. Hon är en humoristisk och krasst klarsynt tjej som inte blundar för problemen i sin omgivning men föredrar att se möjligheterna i den. För henne representerar förorten trygghet och tolerans: där har hon familjen och vännerna och vet vilka sociala koder som gäller.