Raoul, 10, blir lugn av att dreja

Tioåriga Raoul har hittat något han verkligen brinner för. Han skapar egna koppar och tallrikar i lera genom att dreja.

Lukas Nilsson
Publicerad
Raoul, 10 år, älskar att dreja. Foto: Emma-Sofia Olsson

Första gången Raoul hörde talas om drejning var genom tv-programmet ”Alex hittar hobbyn”.

– Där var det ett barn som drejade och då kände jag ”det där vill jag testa”, säger Raoul.

När SvD Junior träffar Raoul ­befinner han sig i drejstudion ”Happy clay”. Här är han varje måndag, tillsammans med andra barn, och lär sig skapa olika föremål i lera. Raoul vill egentligen dreja fyra dagar i veckan, så kul tycker han att det är. Det var i somras som Raoul provade att dreja för första gången. Han ­gillade det ­direkt.

– Vi var på semester på Gotland och då fick jag testa att dreja. Det var väldigt kul. Man kunde göra jättemånga olika former. Då gjorde jag två ljusstakar, ­säger Raoul.

Raoul sitter på en pall och drejar. Han styr skivan som snurrar med fötterna. Foto: Emma-Sofia Olsson

Han beskriver drejningsupp­levelsen som något helt nytt. Raoul, som länge spelat fotboll på hög nivå, kände att drejning var något helt annat – något roligare.

– Man kan bli väldigt stressad av fotboll. Det blir man inte när man drejar. Tvärtom, jag blir lugn. Jag gillar också att arbeta med händerna. Och att man får behålla grejerna som man gör är såklart kul.

Raoul sätter sig till rätta och placerar en lerklump på drejskivan. Han ska göra en kopp. Skivan börjar snurra och Raoul lägger varsamt sina händer på leran. Sakta men säkert börjar leran formas. Det märks att Raoul har hunnit lära sig mycket om drejning.

– Jag har lärt mig mer sedan första gången på Gotland men det är fortfarande mycket att tänka på. När man till exempel gör en kopp kanske man råkar göra den för tunn eller för djup – det kan leda till att leran ramlar ihop. Jag har haft sönder många grejer under tiden som jag hållit på, berättar Raoul.

Koppen är färdigmålad. Nu får man ha tålamod och låta leran torka. Raoul funderar på att dekorera den med två små lerlöv. Foto: Emma-Sofia Olsson

Den här gången är det däremot ingenting som går fel. Efter ungefär tio minuter är han klar. Nu ska leran torka i rumstemperatur i ungefär fyra dagar. Sen bränns den i en mycket varm ugn så att leran blir till hård keramik.

Man kan även måla sina ­skapelser med särskilda keramikfärger. Så småningom vill han lära sig att glasera, det är när man lägger på en glasyr och bränner i ugn ytterligare en gång. Den glaserade ytan blir hård och blank och gör att föremålet bättre tål ­vatten.

– Det jag gillar med drejning är att man kan skapa så många olika saker, säger Raoul, som redan längtar till nästa lektion.

– Nästa steg för mig är att göra större tallrikar, ­hittills har jag mest gjort små!

Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons