Fjällexpertens knep: Så klarar du extrem kyla

Var inte rädd för minusgrader

Kylan i sig är i regel inte farlig, säger Eva Thörnelöf, ordförande för Fjällsäkerhetsrådet. Det är när vi inte vet hur vi ska hantera den som det kan bli knepigt. Det är heller inte minussiffran på termometern som gör oss sjuka – det krävs en smitta för att trilla dit.

Fjällsäkerhetsrådet vill uppmana människor att vara ute i naturen så mycket som möjligt, men med rätt kunskap.

– Folk ska inte vara rädda för att gå ut. Är man bara förberedd är det underbart. Varm, torr och mätt är de tre grundpelarna, säger Eva Thörnelöf.

Lager på lager och klassiska material

Det är egentligen ganska simpelt – det gäller att hålla sig torr, varm och inte bli svettig. Mössa, vantar och ett par rejäla skor med isolerad sula. Eva Thörnelöf rekommenderar lager på lager-principen om man ska röra på sig i kylan, samt att ha med sig något extra plagg i packningen.

– Om man jobbar med flera lager kan man klä av sig om det blir varmt och klä på sig om man börjar frysa. Man kan ha med en liten hopknycklad dunjacka i ryggsäcken till exempel.

Bomull bör undvikas, åtminstone närmast kroppen.

– Närmast kroppen bör man ha ull eller något annat material som släpper igenom fukten. Har du bomullsstrumpor så torkar de aldrig om de blir blöta eller svettiga.

Tvätta inte ansiktet

För att undvika förfrysningsskador är det viktigt att skydda det som ”sticker ut” mest: Öron, fingrar, tår och näsa. Men även att se till att inte din lagrade kroppsvärme smiter iväg.

– Jag skulle säga att det är viktigast att skydda huvudet. Är du barhuvad och dessutom fryser om händer och fötter blir det inte kul, säger Eva Thörnelöf.

Ett annat tips är att ta tillvara på hudens naturliga skyddsmekanismer och inte tvätta ansiktet för noggrant innan du går ut. Fet hy fyller en funktion.

– Gnuggar och tvättar man för noga tar man bort det yttersta lilla skyddslagret. När man simmade Vansbrosimmet förr hade man inga våtdräkter utan brukade smörja in sig i ullfett – sedan fick man duscha i avfettningsmedel.

Ta av skorna inomhus

Genom att ta av sig skorna inomhus ventilerar du ut överskottsvärme som annars omvandlas till svett. Om fötterna är blöta när du går ut blir det snabbt kallt.

– Ha gärna en tunn ullstrumpa och försök hålla fötterna varma. Torka skorna när du kan och lämna dem inte i bilen, då är de svinkalla när du ska sätta på dig dem, säger Eva Thörnelöf.

Fötterna är lätta att förfrysa om man inte är rädd om dem. Har de börjat bli stela och göra ont kan kroppsvärme hjälpa.

– Man kan sätta dem på någons mage eller bröstkorg. Ta hjälp av en kompis.

Förlita dig inte för mycket på mobilen

Eva Thörnelöf vill höja ett varningens finger för att lägga för mycket tilltro till våra telefoner. Fungerar de kan de hjälpa oss med både karta, kompass och samtal om vi hamnar i nöd. Men kyla kan vara förrädiskt.

– Mobilbatterier är väldigt känsliga för köld, så telefonen bör man försöka hålla varm nära kroppen. Man ska vara väl medveten om att den kan lägga av när som helst.

Dessutom har inte telefonen täckning överallt. Tips är att alltid ha med en papperskarta i vattenresistent material, kompass och en fulladdad powerbank.

Preppa bilen och ryggsäcken

”Kaos på Essingeleden” rapporterade Aftonbladet i november 2006 efter plötsligt kraftigt snöfall över huvudstaden.

– Snart måste jag smälta snö och lapa i mig. Jag har suttit här i snart fem timmar utan mat eller vatten och börjar bli snurrig i huvudet, sade en trafikant till tidningen.

Oavsett om du är i fjällen eller ute och kör bil – se till att vara lite förberedd om något skulle hända.

– Egentligen handlar det mycket om sunt förnuft. På biltur i Stockholm kanske man inte alls tänker att man kan köra i diket, men det händer, säger Eva Thörnelöf och fortsätter:

– En fleecefilt, extra tröja, lite proviant, tändstickor och en spade går ju alltid att kasta in i bagaget.

Var uppmärksam på barnens signaler

För barn gäller detsamma som för vuxna; att de har rätt kläder och bra material på sig. Men vi ska inte bli alltför nojiga när det gäller barnen, menar Eva Thörnelöf – de klarar av att springa runt utan vantar i några minusgrader en stund. Men det kan vara bra att hålla ett extra öga på dem.

– Det är inte säkert att barnen säger ifrån när de fryser, så man kan försöka titta på varandra. Börjar man bli lite vitare i skinnet så kan det vara ett tecken på förfrysning.

För föräldrar kan det vara bra att vara informerade om hur man tar hand om exempelvis en nedkyld kroppsdel, hur man tinar upp en näsa eller en fot på bästa sätt.

– Det är viktigt att man tar det försiktigt. Man ska inte bara stoppa ned någon i ett varmt badkar och absolut inte gnugga hårt. Är man orolig finns det bra tips att ta del av på nätet.

Sköt om tassarna

Precis som vi människor kan hundar drabbas av förfrysningsskador. Utstickande kroppsdelar som öron, svanstipp och pung på hanhundar är mest utsatta. Därför ska man aldrig lämna hunden bunden utanför affären eller i bilen när det är kallt ute. Hur frusen en hund är kan skilja sig mycket från ras till ras.

– Slädhundarna som sover ute i 30 minusgrader klarar ju det, medan en liten chihuahua kan frysa ordentligt bara det blir någon minusgrad, säger Eva Thörnelöf.

Tassarna behöver också skötas om lite extra under vinterhalvåret – saltade vägar kan leda till plågsamma sprickor i trampdynorna.

Skippa skidturen vid extremkyla

Om du anstränger dig för hårt i extrem kyla riskerar du att få problem med luftvägarna. Det är något som exempelvis drabbar många längdskidåkare. Svenska Skidförbundet har en regel som säger att tävlingar ställs in om det är kallare än −20.

Men en lugn motionstur i sådana temperaturer är normalt inte något problem för friska personer, enligt Eva Thörnelöf.

– Man ska inte vara rädd och tänka att man blir sjuk om man går ut, men det kan ju kännas lite obehagligt i näsa och lungor. Då kan man andas i en halsduk.

Var uppdaterad

För den som ska vara ute i naturen i kyla och vinterväder finns det många bra sidor och appar att hålla koll på, tipsar Eva Thörnelöf.

• Fjällsäkerhetsappen låter dig lämna ett elektroniskt färdmeddelande med information om vart du tänkt åka, din planerade färdväg och vilken tid du planerar vara tillbaka. Dyker du sedan inte upp som planerat får anhöriga ett sms och kan kontakta fjällräddningen.
• På lavinprognoser.se finns information om lavinfara och kartor över potentiell lavinterräng i de svenska fjällen.
• Via Nationella Snöskoterrådet kan du ta del av nyttig information om du planerar att åka på skotertur.
• SMHI har en tabell över vindens kyleffekt som kan vara bra att hålla koll på om det blåser mycket. Tio minusgrader upplevs exempelvis enligt tabellen som −22 när det blåser 15 m/s. Då kan det vara en god idé att skydda ansiktet och andra utsatta kroppsdelar lite extra.
• Fjällsäkerhetsrådet har information om säkerhet, utrustning, förberedelser och väderprognoser.
• Svenska Livräddningssällskapet driver webbplatsen Issäkerhet med råd om säkerhet vid skridskoåkning på sjöar och i skärgården. Information om olika istyper, hur du räddar dig själv och andra, vilken utrustning som är nödvändig och hur du bör agera på isen. Man informerar även när specifika isar anses farliga.
• Vårdguiden har bra information om köldskador och hur de hanteras bäst.