RecensionNya filmer
En ny väg in i Sara Lidmans värld
Författaren och aktivisten Sara Lidman sätts aldrig i något litteratur- eller närhistoriskt sammanhang i ”Sara med allt sitt väsen”. Denna vackra, icke-konventionella dokumentär kräver sin publik.
Granen stod där med allt sitt väsen. Inbjudande, uppfordrande utsåg trädet den lilla Sara Adela Lidman till sin människa. Det var en kärlekshistoria, en som Sara Lidman skildrat i, bland annat, texten ”Före ordet” i samlingen ”och trädet svarade” från 1988. När brytningen kom var det barnet Sara som gick, till bokstävlarnas land, hon blev tvungen att välja, mellan ”att låta mig förträdas eller att lära mig alfabetet och bli som folk”. Lidman skriver: ”Det var kanske mitt livs svåraste val.”
Det är också där, före ordet och i den sexåriga Sara Lidmans livsavgörande vägval, som filmen ”Sara med allt sitt väsen” tar sin början, för att sedan följa Saras röst genom livet och fram till 80-årsdagen 2003, året innan hon gick bort. Det är en lång tid som omfattas, på dokumentärfilmens relativt korta 76 minuter, och nedslagen är koncentrerade, intensiva. Bilderna pregnanta, orden väl valda och vägda.
Regissören Gunilla Bresky har valt att låta Saras ord – huvudsakligen inlästa av skådespelaren Ellenor Lindgren, men här finns också autentiska ljudupptagningar – vara de enda som talar filmen igenom. Hur medveten man än är om att detta är en film om Sara Lidman, femton år efter hennes död, skapar det en känsla av det också är en film av Sara Lidman; det är nära, nära.