Butikskedjorna som försvann

Robin Hood är ett av de varuhus som inte längre finns kvar.
Robin Hood är ett av de varuhus som inte längre finns kvar. Foto: Anders Alm/TT

B&W, Domus och Gulins. SvD listar ett antal butikskedjor som inte längre finns kvar.

Publicerad
Annons

1 / 12

Epa och Tempo

Epa och Tempo i Umeå centrum på 1960-talet. Foto: Wikimedia

Epa (Enhetsprisaktiebolaget) grundades 1930 av HG Turitz och Josef Sachs, som sedan tidigare ägde varuhusen Grand Bazar i Göteborg respektive NK i Stockholm.

Idén var en kedja av lågprisvaruhus av amerikansk modell. Den första butiken slogs upp i Örebro 1930. Sajten företagsamheten.se skriver att lanseringen av Epa möttes av ilska från andra handlare och att det fanns antisemitiska inslag i motståndet (Turitz och Sachs var judar).

Samtidigt med Epas lansering drog Åhlén & Holm igång en satsning på varuhus under namnet Tempo. Det första varuhuset låg vid Östermalmstorg i Stockholm och öppnade 1932.

Båda kedjorna expanderade runt om i landet. 1976 slogs Åhlén & Holm samman med NK Turitz i en betydande fusion och Epa och Tempo befann sig därmed under samma ägarskap. Epa, som hade en sämre image än Tempo, försvann i samma veva som varumärke.

Ett antal varuhus lades ned eftersom båda kedjorna fanns etablerade på många orter. 1985 bytte sedan Tempovaruhusen namn till Åhléns. Noterbart är att namnet Tempo i dag används av en matvarukedja inom Axfood.

Annons
Annons

2 / 12

B&W

B&W:s stormarknad i Bromma. Foto: Jurek Holzer

B&W var resultatet av en sammanslagning 1977 av Wessels och Bra Stormarknad. I början var namnet Bra & Wessels. Wessels hade sitt ursprung i varuhuset Th Wessel & Vett som öppnade i Malmö 1911.

1962 flyttades butiken till Jägersro och blev den första stormarknaden i Sverige. Vid öppningen rådde viss panik eftersom en stor folkmassa hade samlats. ”Ridande poliser fick kallas in för att bevara ordningen”, skriver Edward Blom på handelnshistoria.se.

”Dagen efter invigningen stod i dagstidningen att cirka 100 personer svimmade, tre fördes med ambulans till sjukhus och en dog”, kan man vidare läsa på jagersrocenter.se

Kedjan Bra Stormarknad hade grundats av Göteborgsbolaget AB Turitz & Co i mitten på 60-talet. 1992 köpte KF B&W:s kedja med 14 stormarknader. En del döptes om till Robin Hood men varuhusen fick senare namnet Coop Forum.

Robin Hood i Piteå. Bild från 2004. Foto: Anders Alm/TT
Annons
Annons

3 / 12

Domus

Domus i Kristianstad. Okänt fotodatum. Foto: Wikimedia

Kooperativa Förbundet tog namnet Domus (latin för hem, hus) som namn på kooperationens varuhus 1956. Expansionstakten var hög och i många stadskärnor runt om i landet revs hus för att göra plats för Domusaffärer med relativt standardiserade utseenden.

Under 1960- och 70-talen fortsatte expansionen och som mest fanns runt 200 varuhus. Men lönsamheten svajade i många Domus, även om vissa klarade sig bra. I början på 1990-talet genomgick KF ett förändringsarbete och det beslutades att skrota Domus.

Ett antal varuhus ägdes dock av regionala konsumentföreningar och på vissa håll skulle de drivas vidare uppemot 20 år, bland annat i Östersund, Kiruna och Oskarshamn.

Domus i Kristianstad blev det varuhus som överlevde längst – avvecklingen av verksamheten skedde 2012 och under 2013 revs huset eftersom ägaren Steen & Ström hade byggt en ny galleria i staden.

Annons
Annons

4 / 12

Obs

En vykortsbild av Obs i Rotebro. Foto: www.upplandia.se

Obs var Kooperativa Förbundets första så kallade rabattvaruhus av amerikanskt snitt. Den första stormarknaden öppnades 1963 i Vårby i Stockholm.

Edward Blom skriver på handelnshistoria.se att det var Europas största stormarknad – ”en ofattbart modig satsning av KF.”

Obs Interiör lanserades 1976 med inriktning på möbler och interiör. 2001 gick Obs-affärerna upp i butikskonceptet Coop Forum. Vid den tidpunkten fanns 32 Obs-stormarknader runt om i Sverige.

Annons
Annons

5 / 12

Expert

Elektronikkedjan Experts butik i Gallerian i centrala Stockholm. Foto: Leif R Jansson/TT

Elektronikkedjan Experts historia börjar på 1950-talet då ett antal fotohandlare gick ihop och bildade Linkopia, en ekonomisk förening. 1962 startade radiohandlare inköpsorganisationen Samex, som 1971 skulle byta namn till Expert och 1975 slås ihop med Linkopia.

Gunnar Nygren, som var vd för Samex, hade tidigare tagit initiativ till en internationell organisation för hemelektronikkedjor som fick säte i Schweiz och hette Expert International.

Svenska Expert gick i konkurs 2012. Vid tidpunkten för konkursen hade Expert 73 butiker och 63 franchisetagare. De senare omfattades inte av konkursen.

Noterbart är också att Expert i mitten på 00-talet slukade kedjan Power, tidigare City Stormarknad, som köptes från Coop.

Annons
Annons

6 / 12

Onoff

Onoff-butik i Sickla köpkvarter i Nacka utanför Stockholm. Bild från 2002. Foto: Anders Wiklund/TT

Hans Westin startade 1971 en försäljning av stereoprodukter under företagsnamnet Telecall. Första butiken öppnades 1976 i Åkersberga. Bolaget växte till en kedja genom uppköp av Sigges radio 1982, då namnet ändrades till Onoff, och Resurskedjan 1989.

Den oerhört tuffa konkurrensen på hemelektronikmarknaden, som spetsades till i och med Media Markts intåg, fällde Onoff till slut. 67 butiker i Sverige omfattades av konkursen, medan sex affärer i Estland inte drabbades i kraschen.

Expert köpte knappt hälften av Onoffs butiker men gick som känt mot samma öde som Onoff.

Annons
Annons

7 / 12

Vivo

Vivo, Linnéhallen i Göteborg. Bild från 2003. Foto: Uffe Nylén/TT

Vivo startade som en detaljhandelskedja 1957 i Jönköping, med individuellt ägda butiker. Vivo skaffade varor från Aktiebolaget Svenska Kolonialgrossister (senare Dagab), som bildats för att konkurrera med bland andra Kooperativa förbundet och Hakonbolaget, det vill säga nutidens Coop och Ica.

1961 bildades den likaledes frivilliga matvarukedjan Favör, och 1980 slogs de ihop till Vivo-Favör-Förbundet. Sedan Axfood bildats, där Dagab ingick, valde många Vivobutiker att gå in i Axfoodägda kedjan Spar.

I Stockholm däremot fortsatte handlare under varumärket Vivo till 2004, då samarbetet med Dagab avslutades i dålig stämning. Butikerna bytte namn till Vi eftersom Axfood ägde rätten till namnet Vivo.

2009 var stridsyxan nedgrävd och Axfood och Vi-handlarna ingick ett nytt avtal. 2011 beslutade Vi-föreningen att ansluta sig till Hemköp, varefter butikerna efterhand antog namnet Hemköp även om vissa valde att fortsätta som fristående affärer.

Byte av skylt när Vivo blev Vi. Butiken var Matpressen på Kungsholmen i Stockholm. Bild från 2005. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons
Annons

8 / 12

Gulins

Gulinsbutik i Gävle. Bild från 1988. Foto: ICA Gruppen, ICA-handlarnas Förbund, Centrum för Näringslivshistoria

Namnet Gulins kommer från Sven Gulin som 1911 startade bolaget Gulin, Wejdenborg & Co i Göteborg med två affärskamrater, och sedan bildade ett eget företag 1916.

Den första herrekiperingen fick sällskap av över 20 butiker med namnen Gulins och Pepita runt om i landet på 50- och 60-talen. I kollektionerna ingick både herr- och damkläder.

På grund av vikande försäljning såldes klädbutikerna 1988 till Ica-ägda Lindex, medan den del av Gulins som sysslade med fastigheter kvarstod under namnet Gulins Fastigheter.

Ica blev ingen långvarig ägare utan 1993 förvärvade norska Adelsten Gulins samtidigt som Lindex också såldes. Adelsten blev sedan en del av Kappahl 1999.

Annons
Annons

9 / 12

Verner & Verner

Konkurrensen blev för tuff för köksvarukedjan Verner & Verner. Foto: Anders Wiklund/TT

En butik i Nordstan i Göteborg 1986 blev starten till köksvarukedjan Verner & Verner, vars namn påminner om Sven Melanders och Åke Catos kockar Werner och Werner som förekom i sketcher i tv-programmet Nöjesmassakern, inspirerade av kocken Werner Vögeli.

Konkurrensen blev med tiden för tuff för butikerna och 2008 begärdes Verner & Verner i konkurs. Danska Zone köpte ett antal butiker medan Verner & Verners affär i Göteborg finns kvar, liksom en webbshop.

Annons
Annons

10 / 12

Game

Tv-spelskedjan Game. Bild från 2015. Foto: Wikimedia

Dator- och tvspelskedjan bildades i Storbritannien i början på 1990-talet under butiksnamnet Future Zone, som efter förvärv och sammanslagningar blev Game 1992.

Intåget i Sverige gjordes 1998 då Games R Us i Täby köptes. 2012 fick kedjan ekonomiska problem och den skandinaviska verksamheten såldes till Nordic Games.

I juni i år gick så den skandinaviska delen i konkurs. Enligt ett pressmeddelande fanns 31 Gamebutiker i Sverige vid konkursen. Ingen köpare kunde hittas till kedjan och lagret såldes därför ut.

Annons
Annons

11 / 12

Duka

Duka på Sveavägen–Kungsgatan i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

Informationen om Duka som finns tillgänglig på nätet är knapphändig. Men fröet till Duka såddes då Hjalmar Blomqvist grundade Hjalmar Blomqvist AB, ett företag som sålde glas, porslin och köksartiklar i Linköping.

Enligt ett nummer av tidningen Ica-kontakten från 1970 grundades firman 1910 medan Dukas nuvarande polska webbplats anger att det var 1920. Ica förvärvade Hjalmar Blomqvist AB 1949 och 1962 slogs bolaget ihop med flera andra liknande försäljare till Duka.

Ica sålde kedjan på 1990-talet och 2009 hade Duka så allvarliga ekonomiska problem att konkursen var ett faktum. Ett antal butiker såldes till Cervera, medan verksamheten i Polen fortsatte under namnet Duka.

Annons
Annons

12 / 12

Stor&Liten

Stor&Liten-butik i Stockholm. Bild från 2015. Foto: Mark Earthy/FLT-PICA

En butik i centrala Stockholm 1975 blev startskottet för denna kedja som var välkänd för barn och föräldrar runt om i landet. 1990 såldes butikerna till KF, som i sin tur sålde kedjan till BR Leksaker 1990.

I samband med detta skrotades varumärket, som dock gjorde comeback för några år sedan i en webbutik för leksaker som drivs av Kidsplay. Många minns nog logotypen med Stor, en farbror med grön kub som kropp, och Liten, ett barn med en orange boll som kropp.

Enligt pressmeddelandet som nätbutiken Stor&Liten skickade ut vid öppnandet är det Lasse Åberg som ligger bakom loggan.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons