RecensionNy musik
Pop som inte är queer är inte pop
”Blacklips Bar: Androgyns and Deviants” samlar ljudet från den avantgardistiska oas som drevs av Antony Hegarty i New Yorks Alphabet City mitt under aids-epidemins mörka moln.
Om man för ett ögonblick försöker se förbi det rent sorgliga i mängden poplegender av varierande dignitet som varje vecka dör av hög ålder – eller aningen i förtid som en bieffekt av konstformens traditionsenliga livsföring – noterar man med brutal tydlighet hur pophistorien verkligen står i konstant omformulering.
De mediala reaktionerna, antalet spaltcentimetrar en artist föräras och hur någon annan blott förblir en kort nyhetsnotis, talar ett tydligare språk än någon popteoretisk förklaring till orsakerna bakom det egentligen kan uppnå.
Laddar…