Krönika
Farhågorna om NHL:s erövring av Europa kom på skam
Det är tidig julafton för hockeyfans i Sverige. Två av NHL:s bästa lag, Tampa Bay med Nikita Kutjerov, Steven Stamkos och svenske Victor Hedman, samt Buffalo Sabres med framför allt Rasmus Dahlin och Jack Eichel är på besök i Globen för två matcher.
Det är en årlig händelse nu för tiden, där ett par NHL-lag åker över till Europa för att knyta kontakten närmare med sina europeiska fans och marknader. Något som har blivit ett väldigt populärt inslag bland hockeyfansen.
Annat var det runt 2008 då det målades upp mörka orosmoln av diverse fatalister att NHL var på väg över dammen för att ta över ishockeyn i Europa och skapa en egen europeisk division här.
Frågorna som då ställdes var om Europa var stort nog för NHL och då nybildade KHL (Ryssland) att dela på. Och om de två största ligorna, baserat på ekonomiska muskler, skulle starta ett hockeykrig om talanger, sponsorer, åskådare och rinkmått.
Farhågorna var stora från svensk sida, men jag är inte sen att kunna konstatera att lite har hänt på etableringsfronten sedan dess, förutom det årliga besöket i nån nordisk stad.
Det närmaste vi kommer en transatlantisk dominans är väl det faktum att NHL spelar några av sina ordinarie höstomgångar här i Europa samt att Rene Fasel och IIHF har accepterat att VM numera kan spelas på rinkar med nordamerikanska mått.
KHL:s planer på mellaneuropeisk etablering fortsätter. Dock utan någon större framgång eller någon visad oro från de inhemska ligorna i Europa. Inre stridigheter i rysk hockey och diverse embargon mot ryska oligarker har gjort att både ekonomin samt ambitionsnivån i KHL har avmattats en hel del.
NHL, tror jag mig kunna säga, är också iskalla på etableringsfronten i Europa. De ser problematiken med restider, tidsskillnader och ett helt annat företags- och marknadsklimat.
Deras främsta målsättning numera är att säkra sin marknadsmässiga dominans, och locka till sig spelare genom att vara den mest exklusiva hockeymiljön att spela i. Och det gör de med stor framgång. I dag är cirka 25 procent av alla spelare i NHL av europeiskt ursprung. På det sättet har NHL ändrat på villkoren för europeisk ishockey utan att behöva starta en egen liga här. De plockar helt enkelt russin ur den europeiska hockeykakan utan alltför stora etableringsinvesteringar eller kostnader.
Visst tappar vi fler och fler talanger per år från Sverige till NHL. Men tack vare samarbetet mellan ishockeyförbundet och SHL får svensk hockey numera tillbaka cirka sju, åtta miljoner dollar per år som fördelas på de olika talangfabrikerna i hela Svea hockeyrike.
Så nu återstår bara att höja priserna som NHL betalar för de svenska talanger som blir posterboys i NHL och att få betalt för våra hockeypensionärer som åker till KHL.
Då får vi svenskar ut det bästa av de två utomstående ishockeyvärldarna och kan fortfarande bygga den svenska stilen på och utanför rinken tack vare deras bidrag.
