”Sorg efter självmord är mer komplicerad”
Press, brister i skolan och ökade krav pekas ut som förklaringar till att unga mår allt sämre. ”Det är så lätt att misslyckas i dag”, säger forskaren och psykiatern Ullakarin Nyberg.
Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat sedan mitten av 1980-talet. Likaså ökar självmorden i åldersgruppen 15–24 år, konstaterar Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention.
Ullakarin Nyberg är psykiater och överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri samt forskar om självmord och suicidprevention vid Karolinska Institutet. Hennes senaste bok i ämnet, ”Suicidprevention i praktiken”, kom ut 2018. Hon tror att ökningen av den psykiska ohälsan och självmorden bland unga hänger ihop.
– Troligen har ökningen av självmord bland unga att göra med att den psykiska ohälsan ökar i den gruppen. Psykisk ohälsa är inte samma sak som psykisk sjukdom, men är man väldigt stressad kan man bli deprimerad, man kan få svåra ångesttillstånd och det är kopplat till ökad självmordsrisk.
Det är oerhört krävande att tänka att man ska lösa sina problem på egen hand och att man alltid ska känna sig lycklig.
Enligt Folkhälsomyndigheten är det troligt att brister i skolan och press på grund av de ökade kraven på arbetsmarknaden ligger bakom ökningen i psykisk ohälsa.
Ullakarin Nyberg håller med om den förklaringen.
– Jag tror att det har med att göra att det är så lätt att misslyckas i dag, och så svårt att komma igen.
Kraven på unga – både yttre och inre – har enligt Ullakarin Nyberg ökat. Hon anser att kombinationen av alla de valmöjligheter som finns i dag och en förväntan om att individen genom egen kraft och egna val ska hitta rätt medför stress hos unga.
– Det är oerhört krävande att tänka att man ska lösa sina problem på egen hand och att man alltid ska känna sig lycklig. Vi är inte skapta för att alltid vara lyckliga, vi är skapta för att överleva, säger hon.
Därför är sorgen efter ett självmord mer komplicerad än annan sorg.
Precis som Klas Bergling efterlyser Ullakarin Nyberg insatser på bred front för att förebygga psykisk ohälsa och självmord bland unga. I det ingår att tala mer om psykisk ohälsa och självmord för att minska laddningen. Hon ser ett behov av att ställa frågor till varandra om hur vi mår, men också att lära sig att formulera sig om det som är jobbigt och svårt och att vid behov be om hjälp.
– Det är livsfarligt att gå och tänka att livet inte är värt att leva. Om man inte delar sina tankar med någon kan det tillslut bli en sanning, säger hon.
I sin forskning har Ullakarin Nyberg studerat föräldrar vars barn begått självmord.
– Jag har träffat väldigt många föräldrar som mist barn i självmord. Alla kämpar med att de önskar att de gjort något annorlunda. Det är också så att hade man förstått, då hade man gjort annorlunda. Problemet är bara att man inte förstår, för det är egentligen omöjligt att förstå att en person tänker på att ta sitt liv. Därför är det så viktigt att våga fråga om självmordstankar.
De flesta som tar sitt liv är deprimerade, även om de inte fått någon diagnos.
– Att stå bredvid utan att förstå att någon tänker att livet inte är värt att leva och sedan tvingas uppleva att personen tar sitt liv är fruktansvärt och leder ofta till svåra skuldkänslor. Därför är sorgen efter ett självmord mer komplicerad än annan sorg.
