Miljonrullningen bakom padelboomen

För ett drygt år sedan bestämde sig Rikard Hellqvist för att ta steget. Han hade fast anställning som kommunikationsansvarig på ett e-handelsföretag. Men padelhallen som Rikard hade startat ett par år tidigare med sin bror gick från klarhet till klarhet. Dessutom såg bröderna potential i att öppna fler hallar.

– Det var såklart lite läskigt att lämna ett fast jobb, men jag tänkte samtidigt. Det är nu eller aldrig. Nu får jag våga satsa på detta, säger Rikard Hellqvist.

Padelprojektet hade börjat 2016.

– Jag fastnade för padel för ungefär fyra år sedan, men upplevde som alla andra att det var svårt att få tag i någon tid. Då började jag och min bror Markus på vinst och förlust att leta efter lokaler för att bygga banor i, säger Rikard Hellqvist.

Och sedan dess har det bara rullat på. Idag driver bröderna tre hallar – en i Stockholm, en utanför Sigtuna och en i Göteborg. Tillsammans rör det sig om drygt 30 banor.

Och snart kommer antalet banor som bröderna driver att nästan trefaldigas, bland annat genom att bröderna öppnar 22 padelbanor på Stockholmsmässan. Tanken var att banorna på Stockholmsmässan skulle ha öppnats den 15 januari. Banorna hade redan hyrts ut. Men den andra coronavågen fick Stockholms stad, som äger mässan, att skjuta upp invigningen.

Men bröderna Hellqvist har ändå fullt upp. De håller just nu på att färdigställa sin andra hall i Göteborg.

– Vi har fått en fantastisk start på alla våra hallar, säger Rikard Hellqvist som driver företagen Padel-tennis Stockholm AB och Padel Arenan no. 1 AB under varumärket Padel United.

På helgerna är företagens banor oftast fullbokade från klockan sex på morgonen till midnatt. Och på vardagarna är hallarna i princip också helt fulla från klockan tre på eftermiddagen.

Rikard Hellqvist berättar att det är hård konkurrens om nya hyreskontrakt för att driva hallar. Att bygga en egen hall kostar mycket pengar och de allra flesta padelentreprenörer väljer därför att hyra tidigare lager- och butikslokaler.

– Det är verkligen huggsexa om lokalerna, säger Rikard Hellqvist.

Det är inte så konstigt. Att driva padelhallar kan vara mycket lukrativt.

År 2019 hade Padel-tennis Stockholm AB en omsättning på drygt 4 miljoner kronor och rörelseresultat på dryga miljonen. Padel Arenan no. 1 AB har fortfarande inte lämnat in bokslut.

Siffror för 2020 är ännu inte tillgängliga, men med tanke på att alla kurvor pekar upp i padelbranschen lär intäkterna knappast vara lägre.

PDL Center, grundat av bland andra tennislegendaren Jonas Björkman och popstjärnan Måns Zelmerlöv, är Sveriges största padeloperatör och driver, enligt bolagets hemsida, ett 30-tal center.

Det är svårt att få en total överblick över gruppens finanser. Men enligt boksluten för några av de större aktiebolag som driver centren hade dessa 2019 en omsättning på cirka 10 miljoner vardera.

Bland PDL-bolagen var lönsamheten varierande. Några av de mindre hade röda siffror på rörelsenivå, men dotterbolagen PDL Center Frihamnen, Göteborg och Linköping – hade 2019 en rörelsemarginal på mellan 34 och 48 procent.

Hur siffrorna exakt ser ut för 2020 vill inte Henrik Söderberg, vd på PDL Group som äger banbolagen, svara på.

– Det är en bra marknad, konstaterar han.

Sportens framfart har även fått andra kändisar att äntra padelscenen. Padel Zenter, som ägs av bland andra fotbollsproffset Zlatan Ibrahimovic, omsatte 2019 nästan 20 miljoner kronor på sin första hall i Årsta utanför Stockholm – varav runt 40 procent var ren vinst.

”We are padel” – som drivs av bland andra före detta Formel 1-föraren Marcus Ericsson – har också öppnat flera padelhallar runt om i Sverige. Izettle-grundaren Jacob de Geer öppnade nyligen tre banor i Stora Wäsby norr om Stockholm. Och ett tag var även ishockeylegendaren Peter ”Foppa” Forsberg delägare i en padelhall i Umeå.

Även varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) – helägt av fastighetsbolaget Hufvudstaden – är i färd med att ge sig in i leken. I mitten av april öppnas fyra utebanor för padel, tillsammans med ett utomhusgym, på varuhusets tak i Stockholm, under namnet NK Padel & Social by Ascaro. Hyresvärden är NK, där företaget Ascaro står för driften.

Rikard Hellqvist på Padel United håller med om att det är lukrativt att vara padelentreprenör.

Han vill inte avslöja några siffror för 2020 och han betonar att uppstartskostnaderna också kan vara höga.

Det finns dock tydliga fördelar med att driva padelhallar jämfört med till exempel tennishallar.

Mats Corneliuson är vd på Svedborg Tennis & Sportgolv. Enligt honom kostar det normalt runt 550 000 kronor plus moms att bygga en padelbana, inklusive markarbete. Det ska jämföras med runt 750 000 kronor för en tennisbana.

Padelentreprenörer har, allt annat lika, också lägre omkostnader eftersom en padelbana bara mäter 200 kvadratmeter (10x20 meter) jämfört med knappt 650 kvadrat för en tennisbana. Samtidigt kan en padeloperatör ofta ta mycket mer betalt för att hyra ut en bana – delvis på grund av att kostnaden delas av fyra personer eftersom padel nästan alltid spelas som dubbel, istället för singel.

Eftersom padel är en nyare sport än tennis har operatörerna även kunnat tjäna mer pengar på att hyra ut racketar.

Niclas Svensson driver Padeltotal som är Nordens största leverantör av padelbanor.

Om en padelentreprenör köper en bana från honom kan de få hyrracketar för knappt 500 kronor stycket – en investering som de kan räkna hem på runt 12 timmars spel.

Men operatörerna dras såklart också med stora kostnader.

Den största är normalt lokalhyran. Att hyra lokaler i Stockholm kan kosta allt mellan 800 till 2 000 kronor per kvadratmeter, enligt PDL. Årshyran för bara själva padelbanan kan alltså som mest uppgå till ett antal hundra tusen kronor. Ytorna runt om banorna kostar såklart också pengar.

Innan de slår upp portarna kan operatörerna också behöva köpa skåp för hyrracketar, uppgradera ventilationen, dra el, installera ljudisolering, samt bygga en reception och shop. Slutnotan kan hamna på flera miljoner kronor.

Dessutom bör konstgräset bytas ut vartannat eller vart tredje år och det kan kosta upp till 100 000 kronor per bana, enligt Niclas Svensson på Padeltotal.

Niclas Svensson jobbade i många år som tennisagent och är gift med förra topp 30 spelaren Åsa Carlsson (idag Svensson). Han är kritisk till hur många operatörer tänker kring padel.

– Det finns många lycksökare som tror att det här är guldgruvor. Och de som har en guldgruva är oftast de som bara kastar in banorna i en verkstadslokal och så kör man, säger Niclas Svensson.

Padeltotal tjänar också pengar på att hjälpa operatörerna att underhålla sina banor. Men enligt Svensson är det många som snålar med sina pengar, bland annat genom att spara in på städning och bygga billiga banor med sämre kvalitet.

– Det är ett fåtal som ger någonting tillbaka till sina kunder, säger Niclas Svensson.

Han var tidig med att upptäcka padeln och plockade hem en av Sveriges första banor till en sport- och fritidsmässa i Stockholm för knappt tio år sedan. De första åren sålde han bara ett fåtal banor. Men sedan dess har kurvan pekat spikrakt uppåt. Och förra året sålde Padeltotal runt 450 banor – mer än dubbelt så många som året innan.

Den svenska padelhysterin bekräftas av Kent Persson, kommunikationschef på Svenska padelförbundet

Minst en halv miljon svenskar har provat på padel, och på bara två år har antalet bokningar mer än femfaldigats till närmare en miljon.

– Sporten växer oerhört fort, säger Kent Persson som tidigare varit partisekreterare för Moderaterna under statsminister Fredrik Reinfeldt.

Padelförbundet spår att antalet padelbanor i Sverige kommer att öka från 1 500 vid årsskiftet till 2 000 inom loppet av bara några månader.

Kent Persson hoppas att padelfebern ökar förbundets möjligheter att bli medlem i Riksidrottsförbundet som tidigare nekat sporten inträde. Detta eftersom det stod i squashförbundets stadgar att de också bedrev padelverksamhet.

Nu har squashförbundet tagit bort det, vilket alltså ökar padelförbundets möjlighet att bli medlem i Riksidrottsförbundet till våren. Det skulle i sin tur innebära värdefulla pengar till padelförbundet från Riksidrottsförbundet vars samlade budget uppgår till runt två miljarder kronor.

I dag är padelförbundets budget mycket blygsam – 2–3 miljoner kronor.

Samtidigt har coronakrisen lett till avhoppade sponsorer och minskat viktiga inkomster från spelarlicenser.

– 2020 var ett väldigt tungt år för oss, säger Kent Persson.

Det står i skarp kontrast till padelentreprenörerna som har gått extra bra under coronapandemin.

– Corona har varit bra för padel, säger Henrik Söderberg på PDL Group.

Sporten har fram tills nu klarat restriktionerna och många har velat pröva under pandemin. Samtidigt har stora lokaler – som Globen i Stockholm – blivit padelcenters när evenemang uteblivit.

Med sina runt 30 anläggningar och 280 banor är PDL idag världens största padeloperatör.

Men PDL vill bli ännu större. Företaget planerar 15–20 nya hallar i Sverige i år och hoppas även kunna erbjuda banor i andra länder. I dag har företaget bara en hall utanför Sveriges gränser – i Zurich, Schweiz.

Riktigt så långt har inte det börsnoterade fastighetsbolaget Klövern kommit. Men företaget sticker ut av en annan anledning. Klövern har inte bara nöjt sig med att tjäna pengar på att hyra ut lokaler till padeloperatörer utan driver också hallar.

I början av förra året gjordes Postens gamla frimärkstryckeri i Kista utanför Stockholm om till en padelhall. De gick så bra att Klövern beslutade sig för att starta ett gemensamt bolag med sina ursprungliga hyresgäster – som heter Padel Partners i Sverige (snart Klövern Padel).

– Då fanns det helt plötsligt möjlighet att börja sälja massor med saker i shoppen för de hade ganska bra avtal med leverantörer som naturligtvis blev ännu bättre ju fler hallar vi har. Och så ledde det ena till det andra, berättar Jakob Mörndal, chef för konceptutveckling på Klövern.

Klövern planerar flera nya hallar, varav en snart kommer att rymma 26 banor på Åbymässan i Mölndal. Det blir världens största padelanläggning – en titel som för närvarande innehas av en padelhall i Södertälje.

Camilla Godberg, vd på Padel Partners i Sverige, förklarar bland annat Klöverns intåg på padelmarknaden med att det blir mer attraktivt för fastighetsbolaget hyresgäster att hyra hos just dem. Dessutom kan Klöverns egna anställda spela på lunchen, samt innan och efter jobbet. 

– Du väver in flera aspekter i padel. Det är inte bara padel, säger Camilla Godberg.

Enligt Jakob Mörndal kan Klövern tjäna något mer pengar på att hyra ut lokaler till padeloperatörer än till företag i behov av lager.

Padel är lite unik eftersom framväxten har skett helt utan stöd från det offentliga. Medelålders svenskar med god ekonomi har gjort det möjligt att ta ut marknadspris för banhyra. Att hyra en padelbana i Stockholm kostar runt 400 till 500 kronor per timme.

Enligt padelförbundets Kent Persson har den höga banhyran också en baksida.

Många föreningar har inte råd att betala rådande banhyror för att bedriva barn- och ungdomsverksamhet. Resultatet är att juniorverksamheten är eftersatt, konstaterar Rikard Hellqvist på Padel United.

Sverige har ännu inte någon spelare bland världens hundra högst rankade spelare – varken på dam- eller herrsidan.

– Vi som är vuxna måste vara med och ta vårt ansvar för att se till att barn och unga får en möjlighet att kunna spela. Det handlar både om att ge dem utrymme tidsmässigt på bra tider, men också om att hitta en finansiering, säger Kent Persson.

Ett medlemskap i Riksidrottsförbundet kommer att hjälpa juniorverksamheten genom att Sveriges nästan 100 padelföreningar då kan ta del av kommunernas lokala aktivitetsstöd. Det skulle också innebära mer pengar till Padelförbundet som det kan använda för att hjälpa föreningarna att utveckla sin verksamhet.

En annan sak som hade hjälpt sportens juniorverksamhet är billigare banhyror.

PDL:s Henrik Söderberg ser framför sig två scenarier.

Ett är att priserna ligger kvar på ungefär samma nivåer när sämre hallar slås ut, samtidigt som stora aktörer dominerar marknaden och därmed kan fortsätta att ta ut dagens banhyror. PDL spelar en stor roll i just den konsolideringen på marknaden och har redan förvärvat ett antal konkurrenter, konstaterar Henrik Söderberg.

– En annan väg är att det finns så många padelhallar och alla kommer att fungera. Då kommer det att finnas risk för att det blir ett prissjunk istället, säger Henrik Söderberg.

En sådan utveckling har redan skett utanför Sveriges storstäder. Jakob Mörndal på Klövern lyfter fram Helsingborg som ett exempel.

– Ska du spela primetime i Helsingborg idag så kanske du betalar 300 spänn, för där har det byggts så många banor, säger han.

Spanien är det land som har flest padelspelare i världseliten. Spanien har en mycket längre tradition av padel än Sverige, men den spanska marknaden är dessutom mycket mer fragmenterad och banhyrorna betydligt lägre.

Både PDL och Padel United tror att det är viktigt att bygga upp en bra juniorverksamhet.

– För vad händer om fem år när du har en jäkla massa hallar och inte har byggt upp någon verksamhet? Då kanske det inte är lika lätt att fylla de där timmarna per automatik, säger Rikard Hellqvist på Padel United.