”Det är bättre att dö här där man får tänka vad man vill”
De kom som ensamkommande barn, men riskerar nu utvisning som vuxna män. Den brokiga Göteborgsfamiljen består i dag av sex ensamkommande afghanska ungdomar – och Kicki och Jan som gör allt för att de ska få stanna.
– Men det är ett rent lotteri, säger Kicki.
Javid, Dawod, Javad och Shareza med hunden Eros.
Hemma hos Kicki och Jan är det alltid fullt vid köksbordet. De har förutom Dawod, ytterligare fem afghanska pojkar boende hos sig.
Kicki säger att hon aldrig kommer att ge upp sina pojkar. Shareza och Mehdi har båda skrivits upp i ålder och riskerar utvisning.
Sex afghanska pojkar har fått ett hem utanför Göteborg.
Dawod fyller 18 år i maj och har väntat i femton månader på en intervju hos Migrationsverket.
Shareza pratar i dag bra svenska och förklarar gärna sina känslor för Kicki.
Vad som händer de sex afghanska pojkar som i dag bor utanför Göteborg, vet ännu ingen. Men flera vittnar om att de hellre dör, än åker till ett Afghanistan de inte känner.
– Kicki är bäst. Så jävla snäll och hon kämpar för oss. Några av oss bor här ”gratis”, för att hon bryr sig om oss, säger Dawod.
Han talar med hela kroppen, för han har så mycket att säga och så få ord. ”Mamma” Kicki och ”pappa” Jan, ser stolt på. Egentligen driver de ett familjehem, men tycker ”familj” räcker. För det finns kärlek i familjer, säger de och det gör det även i den brokiga skara som bor tillsammans i det stora huset utanför Göteborg.