”Globaliseringen en enorm kraft för mänskligheten”

Under globaliseringsepoken har fattiga länder ­äntligen gjort de största framstegen. Då gnäller vi i västvärlden, för när fattiga länder tjänar drar många slutsatsen att det är rika länder som förlorar. Men ekonomin är inte ett nollsummespel, skriver ­debattören Johan Norberg.

Publicerad
Johan Norberg

Johan Norberg

Globaliseringsepoken är den största bekräftelsen på den ekonomiska libera­lismens och frihandelns förtjänster. Samtidigt förkastas dessa principer av allt fler, såsom Donald Trump, skriver Johan Norberg.

Globaliseringsepoken är den största bekräftelsen på den ekonomiska libera­lismens och frihandelns förtjänster. Samtidigt förkastas dessa principer av allt fler, såsom Donald Trump, skriver Johan Norberg.

Foto: Gerry Broome/AP
Annons

Efter nationalismens återkomst på den politiska scenen talar många om slutet på globaliseringen. Den epok då vi vande oss att människor, handel och kapital rör sig allt smidigare över gränserna, ­ungefär mellan den 9 november 1989, då Berlin­muren föll, och den 9 november 2016, då ­Donald Trump valdes till amerikansk president på löften om nya murar och handelskrig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons