Pandemin har visat att enorma omställningar är möjliga om bara risken uppfattas som tillräckligt stor. Men vilka omfattande risker lever vi med sedan länge? Och blundar för, på ett individuellt plan?
Text: Kristina Lindh. Grafik: Thomas Molén.
Publicerad
Äntligen. Efter mer än ett år av globalt undantagstillstånd, där varje mänskligt möte utgjort ett potentiellt hot och där vardagen styrts av ständiga smittokalkyler, kan vi börja återvända till livet som det en gång var.
Eller? Tänk om det är omöjligt. Då syftar jag inte främst på att covid-19 är här för att stanna – om än på en förhoppningsvis låg och hanterbar nivå. Utan på att tiden under pandemin kan ha förändrat oss i grunden. Gjort rädslan till defaultläge och höjt riskmedvetenheten för alltid.