RecensionKonstutställningar
Ur det grovhuggna växer det ömsinta fram
Skulpturgruppen ”Lilla elefanten drömmer” är en av Stockholms populäraste offentliga utsmyckningar. Den och andra verk av Torsten Renqvist, som den magnifika ”Hyndan”, visas i en ny utställning.
Han skulle kunna vara vår tids Geppetto, dockmakaren som ur ett stycke pinjeträ skapade Pinocchio, vars näsa växte med varje lögn. De gestalter som Torsten Renqvist (1924–2007) mejslade fram ur enkla träsorter tycks begåvade med själ. Inte så mycket som porträtt utan snarare som självständiga, idéburna varelser vid verklighetens rand.
Renqvist var en kompetent målare och sinnrik grafiker. Han var också skicklig med sin penna. Dagboksanteckningar och utgivna texter vittnar om det. Det var dock i konsten att sammanfoga fragment till skulpturala objekt som hans kreativitet lyfte till oanade höjder. Mot slutet av 1960-talet övergav han dukar och penslar på ett dramatiskt sätt. Han brände ett åttiotal av sina målningar i en akt av förtvivlan mot måleriets förföriska illusionskraft. Efter detta började han nästan uteslutande jobba tredimensionellt.