RecensionBokhösten 2016
En nation som blivit farlig för sin svarta befolkning
”Mellan världen och mig” är en resonerande anklagelseakt i brevform där den amerikanska drömmen är en angelägenhet för vita – och bygger på förtryck av svarta. Ta-Nehisi Coates bok är som ett lindrande balsam för "den andres" såriga själ, skriver Qaisar Mahmood.
När jag som 24-åring besökte Amsterdams förorter blev jag för första gången medveten om något paradoxalt: det utanförskap jag upplevt i hela mitt liv i Sverige kunde ge mig tillträde till en global gemenskap. Jag kände mig äntligen hemma i utanförskapet. Plötsligt låg världen, eller åtminstone Europas förorter, för mina fötter. Samma känsla infinner sig när jag läser Ta-Nehisi Coates bok ”Mellan världen och mig”. Coates är en prisbelönt amerikansk journalist och bloggare. Han har ägnat stora delar av sin karriär åt att synliggöra den strukturella diskrimineringen I USA. ”Mellan världen och mig” broderar ut en människas erfarenheter av just det.
Boken är skriven som ett brev från Coates 15-åriga son inför dennes inträde i den turbulentare delen av tonåren. Till en början verkar Coates ärende vara att göra sin son medveten om att han lever i en svart kropp och att detta i en rasistisk värld kan vara förenligt med dödsfara. Men sakta övergår brevet till en generell betraktelse över landet de bor i, och hur den amerikanska drömmen är en vit dröm som bygger på förslavning av svarta människor. Brevformen tillåter författaren att resonera och söka sig fram i ett ämne som innehåller många bottnar. Tonen i brevet växlar mellan beskrivande, resonerande och anklagande.