Krönika

Joanna Drevinger:Dagens dieter har blivit en livsstil

Joanna Drevinger
Joanna Drevinger
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Jag har familj och vänner där de flesta äter det mesta, undantaget är några vegetarianer. Hur som helst är det inte särskilt svårt att bjuda på middag eller att hitta en restaurang som passar alla.
I en tid då en del är laktosintoleranta, några väljer bort socker, andra gluten och vissa inte äter alls för att de fastar, har mat blivit något som komplicerar umgänge och till och med livet.

Förr bantade vi för att bli av med kilon. I dag skrattar vi åt flygvärdinnedieten eller den danska rikshospitaldieten och andra hysteriska bantningskurer som präglade 1970- och 80-talen. Med GI, LCHF och 5:2 har dieter gått från att kallas bantning till att bli en livsstil.

Visst är det fortfarande många som äter enligt en viss diet för att bli smala eller smalare, men de kallar det sällan för att banta. Och även om tidningar fortfarande säljer lösnummer med rubriker som ”Så går du ner i vikt” eller ”Så får du platt mage” är det inte lika många som diskuterar viktminskningsmetoder i sociala medier. Ändå är vårt förhållande till mat mer komplicerat än någonsin.

Annons
Annons

På ett seminarium i veckan pratade omvärldsanalytikern Ingela Stenson om matdisciplin, att det aldrig har varit viktigare att ha kontroll över vad man äter. Maten ska vara ren, gärna utan gluten och socker. Det är ”superfood” med chiafrön och bär, ”raw food”, där ingen råvara är upphettad över 42 grader och mandelmjölk i stället för mejeriprodukter.

Varje diet har sin profet och dessa ger ut böcker för att frälsa andra. Klicken av människor som väljer att äta enligt olika trender är förhållandevis liten men genomslaget i medierna är stort.
Att utesluta några födoämnen är helt normalt, man behöver ju faktiskt inte äta allt. Att man inte gillar en viss sak kan vara en anledning, en annan är naturligtvis allergi eller intolerans. Men andelen personer som har celiaki, som glutenintolerans heter, är faktiskt bara 1–2 procent.

Betydligt fler är det som ratar gluten i dag. När bortvalen – som inte bottnar i överkänslighet mot födoämnen – blir många kompliceras det sociala livet. Jag har hört om föräldrar som får panik för att det serverats tårta på ett barnkalas, eftersom deras barn inte äter socker. Det finns också de som väljer bort att gå på krogen eller som tar med sig egen mat när de är bortbjudna på middag. Helt klart kan en vanlig middagsbjudning bli komplex när gästerna har olika bortval som värden ska förhålla sig till.

Dock är forskningen om effekten av att leva på ”super food” eller glutenfritt begränsad. Ofta pratas det om en känsla. Som en i mängden av kokboksförfattare som propagerat för allt från GI, när det begav sig, till LCHF och 5:2. Nu är det glutenfritt som gäller. Författaren säger sig vara medveten om att det inte finns några vetenskapliga bevis för att glutenfritt är hälsofrämjande, men hen har ”en känsla av att det är bättre”. Maten och vår hälsa har blivit till en ideologi där vi visar vilka vi är genom vad vi äter.

Men precis som med bantning kan man ju fråga sig när det går för långt. Var går gränsen för när krångel med kosten faktiskt är en ätstörning?
Hur som helst är risken överhängande för att vi, om 20 år, kommer att skratta åt hur vi såg på mat 2015.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons