Möte med banbrytarna

Det är så synd att det fortfarande behövs göras på samma sätt – alla dessa utställningar där kvinnor får ta all plats just därför att de tidigare förbisetts. Även om de var kända i sin samtid eller hunnit skrivas in i konsthistorien framstår de återigen som ”den andra” i marginalen, någon som inte fick vara med från början och nu får extra mycket utrymme som en senkommen kompensation.

Den då och då uppflammande uppmärksamheten är historiens tröstpris, medan högsta vinsten i den hierarkiska konstvärlden har gått till männen. Gång på gång jämförs kvinnliga konstnärer med varandra som om de utgjorde en speciell kategori istället för att på jämlika villkor dela spelplan med sina manliga kollegor.