Ledan bor i meningens mellanrum
Långtråkigheten är ett obehag som kommunicerar att behovet av mening inte är tillfredsställt. Det konstaterar den norske filosofen Lars Fr H Svendsen i sin analys av modernitetens idealisering av njutning och förströelse.
Under andra halvan av 1800-talet skanderade Nietzsche triumferande att Gud var död och att allt därmed är tillåtet. Den moderna människan hade sålunda, enligt Nietzsche, bara att kasta av sig oket av ”judemoral” och utan hämningar ge utlopp för sina djuriska lustar. Även om vi ännu så länge inte helt lyckats göra oss kvitt ”oket” av 2000 års historia är det knappast en överdrift att påstå att vi moderna människor hörsammat Nietzsche. Gud, åtminstone den gamla kristenhetens Gud, är död även om en och annan amerikansk fundamentalist ännu åkallar hans minne. Att Gud skulle straffa oss med eviga kval för dödssynder som lättja, frosseri eller girighet är till yttermera visso en främmande tanke för de allra flesta. Tvärtom har vi snarast en kultur som hyllar girigheten, frosseriet och lättjan, och i liberalismens namn predikar att (nästan) allt är tillåtet.