Även britterna börjar bli européer

Publicerad
Annons

kommentar | Almedalen och Ypres Vad har Almedalen med Ypres att göra? Ypres är en stad i västra Belgien, i provinsen Flandern. Flandern var slagfält under första världskriget och har odödliggjorts i en brittisk krigsdikt, ”In Flanders Fields”. I dikten vajar vallmor över åkrar där hundratusentals stupade pojkar ligger begravda. Under fyra år maldes vid Ypres två arméer mot varandra i en mördande omfamning. För varje svensk gymnasieelev borde en skolresa till förstavärldskrigsmuseet här vara obligatorisk. I museet kan man följa enskilda soldaters öden under kriget och uppleva granateldsdundret och röken i skyttegravarna. Men framför allt får man insikten om den enorma katastrof som kriget innebar för hela det kontinentala Europa - en katastrof som skulle upprepas trettio år senare med Tredje riket. Men vad har det med Almedalen att göra? Svaret finns i ett annat krigsmonument en bit från museet. Det är muren med namnen på de brittiska, kanadensiska, australiensiska, nyzeeländska och indiska soldater som dog vid Ypres. Hit vallfärdar brittiska turister varje år, särskilt i samband med ”Remembrance Day”, stilleståndsdagen den 11 november. Britter bär den dagen traditionellt en röd pappersvallmo i knapphålet. Och röda prickar lyser på muren i Ypres - vallmoblommor med en liten lapp: ”Thank you Grandpa” - tack farfar.

Annons

Vallmorna på muren i Ypres är en av nycklarna till det djupt rotade brittiska mervärdeskomplexet visavi Europa. I den brittiska självbilden ingår, liksom i den amerikanska, uppfattningen om kontinentaleuropéerna som bråkstakar som då och då måste bringas till ordning genom ett resolut anglosaxiskt ingripande. Tanken har rötter i 1700- och 1800-talens klassiska europeiska maktbalansepok, då den brittiska politiken gick ut på att hålla sig utanför de kontinentala grälen och bara ingripa när någon makt såg ut att kunna få hegemoni. Segern i två krig med Tyskland, det faktum att så många brittiska liv offrats och att de brittiska politiska institutionerna överlevt medan de kontinentala ländernas krossats, har förstärkt denna självbild. Den kan kopplas till det som den walesiske historikern Norman Davies kallat ”the Allied Scheme of History”. I detta historieschema har Tyskland obönhörligen skurkrollen och ett enat Europa ses med stor misstänksamhet. Muren i Ypres har hos britterna stärkt gemenskapen med Samväldet och främlingskapet inför Europa.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons