Tryckfriheten var de ofrälses vapen
Den borgerliga offentliga sfären i Sverige växte fram under 1700-talets senare del. I sin avhandling ”Ages of Liberty” betonar Peter Hallberg Tryckfrihetsförordningen och historieskrivningens betydelse i den tidens politiska strider.
Brunnsbacken i Stockholm, målning från 1773 av Johan Sevenbom.
År 1770 kommenterades den svenska historieskrivningen i en tidningsinsändare. Den anonyma skribenten ansåg det vara märkligt att ingen ännu hade skrivit bondeståndets historia. De senaste åren hade såväl adelns, ämbetsmännens som prästerskapets historia skrivits och publicerats. Ett arbete som däremot behandlade allmogens historia skulle ingjuta respekt och tacksamhet hos varje upplyst borgare och ”ärlig danneman”. Men varför var det en så patriotisk handling att skriva böndernas historia? För att förstå det måste vi sätta oss in i det sena 1760-talets politiska förhållanden, då frihetstiden (1721–72) visade tendenser att upplösas i den anarki som skulle sluta i Gustav III:s coup d'état.