Södergran gav diktens kvinna en identitet
Det tidiga 1900-talets vitalistiska lyrik lovsjöng ofta kvinnor. Men medan manliga poeter för det mesta diktade om dem som ett avintellektualiserat kollektiv riktade sig Edith Södergran till det egna könet med gemenskapspronomen och ett självmedvetet ”jag”.
För kvinnliga författare tycks det historiskt sett ha varit lättare att muta in sitt eget område och hävda sin egenart inom romankonsten än inom lyriken. Den vardagliga berättelsen om det dagliga livet, om den värld som huvudsakligen var kvinnornas, om släkt- och vänskapsrelationer, om äktenskap och kärlek, snart också om utbildning och yrkesliv, är en genre där kvinnliga författare länge har varit framträdande.
Laddar…