Djuren har blivit våra barn
Vi lägger ner allt mer pengar på våra husdjur: behandling hos veterinärer, skönhetsvård, kläder och prylar. Vi har blivit vänligare mot djuren, men det har också skett ett förmänskligande av dem, säger forskaren Ingvar Svanberg. Om detta tidsfenomen handlar Idagsidans nya serie Djur som folk.
För 5–10 år sedan var det närmast otänkbart att operera bort en tumör på undulaten för 3 000 kronor, att klä sin hund i rosa joggingoverall, att teckna försäkring för hamstern, att beställa cowboyutstyrsel till marsvinet och köpa bilstol till hunden.
Det är det inte längre.
Hushållen konsumerade veterinärtjänster för 1 165 miljoner kronor år 2004. Det är en trefaldig ökning sedan 1993. (I de siffrorna ingår även kostnader för ridhästar. På katter, hundar och smådjur lade hushållen 985 miljoner kronor i veterinärkostnader 2004, enligt en rapport från organisationen Manimalis.)
– Vårt förhållande till djur har definitivt ändrats, det är väldigt tydligt under 1900-talet. Vården av djuren har moderniserats och förbättrats, vi har blivit vänligare mot våra djur. Men det har också skett ett förmänskligande av husdjuren, säger Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitet, som har skrivit flera böcker om etnobiologi.
Som exempel nämner han att begreppen matte och husse, ursprungligen en förkortning av matmor och husbonde, inte längre är självklara.
– Nu är det väldigt många som ropar ”kom till mamma” eller ”kom till pappa” när de ska kalla in sina hundar. Hundarna får sova i våra sängar och ibland till och med sitta vid bordet och äta. De förvandlas till barn.