Europeisk public service vann slaget, men tycks förlora kriget
Att Grekland lägger ner public service för radio och tv har väckt starka reaktioner. Medieprofessorn Lars Nord varnar för en utveckling där andra europeiska länder följer efter, med den ekonomiska krisen som förevändning.
Domedagsprofetiorna har duggat tätt när det gäller framtiden för en radio och tv i allmänhetens tjänst i Europa. Det gäller inte bara kontinentens södra delar, där dessa medier i åratal malts ner i en förödande mix av kommersialisering och politisering och sedan slutligt havererat som i Grekland. Även i public service-mediernas traditionellt starkaste hemvist i norra Europa ter sig framtiden allt mer dyster i spåren av den ekonomiska krisen.
Det är lätt att förledas att tro att public service alltid klarar krisen. Den nya konkurrens som följde av ny teknologi och samtidiga avregleringar i de flesta av Europas länder under 1980- och 1990-talen blev inte så förödande. De ”gamla” medierna stod sig tvärtom rätt bra i konkurrensen och kunde behålla hyfsade delar av sin publik. Nya strategier och idéer utvecklades under konkurrenstrycket, och på många håll blev public service ledande för utvecklingen in i den digitala mediemiljön.