När Stockholm slutade stinka
Med 1700-talets tilltagande inflyttning från landsbygden kom hygien- och miljömedvetandet i Stockholm att sakta ta form. I en tid då man ännu saknade begrepp om bakterier och virus ansågs dock storstadens hälsoproblem främst vara förknippat med det ”onaturliga” levernet.
Vid 1700-talets mitt gick Stockholm in i en social och ekonomisk kris som skulle komma att bli långvarig. Befolkningskrisen i huvudstaden kom i ett mycket känsligt läge när staten fruktade att den led av ett demografiskt underskott. Detta var den tid då en stor men fattig befolkning fortfarande ansågs vara nyckeln till en stats militära och ekonomiska styrka. Tabellverket hade inrättats 1749 och dess rapporter om befolkningsmängden hemligstämplades omedelbart. Verket kunde konstatera att det svenska riket endast hade 2,2 miljoner invånare, en betydligt lägre siffra än väntat.