Recension

Farliga förbindelserRött blod, svart intighet

SEXUELL TÄVLING Stefan Larsson håller fast vid moraliteten men brassar på med burlesk och buskis. I Dramatens ”Farliga förbindelser” kommenterar han en kokett livsstil som en bubbla av meningslöshet.

Publicerad
Livia Millhagen och Jonas Malmsjö.

Livia Millhagen och Jonas Malmsjö.

Foto: SÖREN VILKS
Annons

Romanen, pjäsen, filmerna – för snart 30 år sedan gick ”Farliga förbindelser” som en löpeld över världen. Christopher Hampton skrev om Choderlos de Laclos brevroman från 1782 till ett erotiskt laddat kammarspel, sprängfyllt av allt från subtila ögonkast till förtäckta våldtäkter. Hampton skrev en pjäs fylld av 1980-tal, en tid då porr och tiden förvandlat sexualitet till en egen kvalitet, frånkopplad moral och ansvar.

Stefan Larsson läser texten genom ”Don Juan” och Sofia Coppolas film ”Marie Antoinette”. Här studsar 1700-talet på gympadojor, ifört krinolin och läderjacka. Främst är han inspirerad av den molièreska commedian och brassar på med såväl modern burlesk som klassisk buskis – och spränger kammarspelet inifrån med ständiga fiktions- och stilbrott.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons