Analys
Alkemisten på Stockholmsbörsen
Hur lyckas någon gå från en tillvaro som 40-årig löneslav till en förmögenhet på 20 miljarder kronor? Utan att skrapa sig medvetslös på trisslotter, uppfinna ett nytt Facebook eller bli diktator i lämplig skurkstat? Mannen som vet har en del att lära ut till sina kollegor på Stockholmsbörsen.
När holländaren Peter Minuit år 1626 köpte hela ön Manhattan av en indianstam betalade han enligt historieböckerna med pärlor, dukar och andra varor till ett värde av 24 dollar. Inräknat en inflation på ett par procent om året motsvarar det 49 000 dollar idag. Eftersom det bara räcker för att köpa några få kvadratmeter boyta i New York framstår indianernas affär i efterhand inte precis som årtusendets klipp. Men om de 24 dollarna hade placerats i en tillgång med en årlig avkastning på 7 procent hade indianstammen idag 385 år senare suttit med nätta 4 900 miljarder dollar i sin hand.
Det motsvarar en tredjedel av hela USA:s bruttonationalprodukt och är sannolikt tillräckligt för att både köpa tillbaka Manhattan och finansiera en livsstil som skulle få oligarken Roman Abramovich att känna sig som en uteliggare. Ovanstående räkneexempel användes en gång av investerarlegenden Warren Buffett för att illustrera kraften i ränta-på-ränta-effekten. Denna magiska formel som visar hur kapital förökar sig kan rätt använd förvandla kaffepengar till astronomiska summor.