”Brorsan plågade mina kattungar”

GENSVAR. Idagsidans serie om syskonvåld har väckt reaktioner hos läsarna. Berättelserna har strömmat in till redaktionens mejlkorg; de är sorgliga, gripande och starka texter som ställer många frågor. Hur kunde det ske? Varför gjorde inte föräldrarna någonting? Varför pratar man inte om problemen? Nedan finner ni en fallstudie i syskonvåld - hur det kan se ut och vilka konsekvenser det kan få.

Publicerad
Läsarnas berättelser om syskonvåldet.

Läsarnas berättelser om syskonvåldet.

Foto: DAVID MAGNUSSON
Annons

I hela mitt liv (jag är idag 52 år) har jag levt i rädsla för att min bror som är åtta år äldre ska vara hotfull mot mig eller komma med psykisk misshandel. En gång fick polisen hämta honom för att han ringde på min dörr 50 gånger för att han skulle ta in mig på mentalsjukhus för att jag inte hade något arbete.

Varje jul fick jag kränkande kommentarer och min mamma kunde få hjälp av honom som ett ”hotfullt vapen” för att kunna bestämma över mig. Det svåraste är att få hjälp, för syskonvåld är så skamfyllt och tabubelagt, jag har aldrig vetat varifrån jag skulle få hjälp eller vem man ska prata med. Jag har fått kämpa hela mitt liv med depressioner och svag självkänsla. Omgivningen tycker bara att man är konstig om man berättar att man har problem med sin bror. Min gamla far är lika rädd och måste få lugnande medicin. Min förhoppning är att era artiklar kan ge tips om var man kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons