Konsten att få ögonkontakt med en renässansmänniska
Magin att ett ansikte i en målning verkar se tillbaka på oss betraktare, den effekten märks i många renässansporträtt – men inte ofta i Florens under Cosimo I. Varför är de porträtterades blickar så undvikande under denna tid?
Margaretha Thomson
Publicerad
Det här är en text om bilder av människor från en epok i renässansens konst, sedd genom en katalog från The Metropolitan Museum of Art – ”The Medici: Portraits and politics, 1512–1570”, en utställning som visades i New York i höstas. Genom reproduktionernas bildflöde uppfattar jag originalens egenheter. Trycksidorna, i stället för blicken mot original, är ett raster, men det kan tolkas. Bilderna får historisk betydelse, men det är de stumma alltjämt pågående uttrycken jag ser – ansikten som inte ”berättar”.