”Det har varit en strid inom regeringen”
Tobias Olsson, SvD:s expert på datalagringsdirektivet, reder ut begreppen kring den nya lagrådsremissen.
Vad går förlaget ut på i stora drag?
– Förslaget går ut på att telefon- och internetoperatörer tvingas lagra uppgifter om telesamtal, sms, e-post och internetuppkopplingar i sex månader.
Kan innehållet i sms, mejl eller samtal komma ut?
– Nej, det handlar inte om innehållet i samtalet utan bara vem som skickat vad till vem och när.
Vilken linje har regeringen gått på i förslaget?
– Det har varit en strid inom regeringen om direktivet där flera partier är motståndare. Moderaterna ville från början ha en lagring på ett år vilket också är det förslag som den statliga utredningen kom fram till. Det har bland andra Centern motsatt sig och Moderaterna har under förhandlingarna fått ge med sig. Därmed landade regeringen på den minsta möjliga tiden för lagring.
Måste uppgifterna slängas efter sex månader?
– Nej, direktivet säger bara att operatörerna måste lagra i sex månader, men därefter är det upp till varje enskild operatör att bestämma. Det blir precis som i dag, de kan spara uppgifterna för bland annat fakturor.
Vem ska betala?
– Det har pågått en strid även gällande vem som ska betala för lagringen och uppgiftshämtning. Den striden har rasat mellan det moderata justitiedepartementet och centerpartisterna på näringsdepartementet. Resultatet blev en kompromiss där operatörerna står för kostnaderna för lagring, 200 miljoner, och staten står för kostnaderna när uppgifterna ska lämnas ut, 20 miljoner kronor. Per ärende blir det drygt 1500 kronor, vilket ska medföra att uppgifter inte hämtas ut i onödan.
Varför drivs direktivet igenom trots att Irland skickat det till EU–domstolen och kommissionen ska utreda det?
– För att Sverige har blivit stämt i EU-domstolen för att inte ha inför direktivet. Sverige riskerar böter. Men EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) har varit tydligt med att även om kommissionen gör en översyn av direktivet så handlar det inte om att upphäva det.
Stämmer det att nästa förslag går ut på att trafik ska få kartläggas även för bötesbrott?
– Nej, någon kartläggning av datatrafik kommer inte att få ske vid bötesbrott. Det krävs grova brott, med som lägst sex månaders fängelse i straffskalan. Men för att polisen ska kunna komma åt personer som begår sexuella ofredanden, grooming och liknande finns ett förslag som går ut på att det ska gå att få ut abonnentuppgifter, vem som har vilket telefonnummer, IP-adress och så vidare, men alltså inte trafikdata.