Recension
”Skrämmer inte ens minsta barn”
Om man befinner sig ett övergivet gammalt hus i ett rum med mekaniska leksaker och en apa plötsligt börja slå med sina cymbaler, vet man vad klockan är slagen. Då kommer spöket.
I The woman in black har man släpat fram alla gamla skräckeffekter – ansikten i fönster, långa skuggor, dörrar som slår igen, ljus som blåses ut, tunga steg, djupa suckar och förstås ett helt menageri av mekaniska leksaker med otäck uppsyn – till ackompanjemang av burreburr-musik.