”De goda måste agera oftare”

Cordelia Edvardson
Publicerad
Annons

Jag vet inte hennes namn, eller hur hon såg ut. Men jag glömmer henne aldrig; kvinnan som omärkligt stack ner några ransoneringskort i min kappficka. Det hände för mer än 60 år sedan. Jag, flickan med den brandgula judestjärnan, försökte slinka genom Berlins gator så obemärkt som möjligt. Judar förbjöds att använda kollektivtrafiken, deras tilldelning av livsmedelskuponger var ytterst begränsad, och skräcken inför de övertäckta lastbilarna som kunde vänta bakom nästa gathörn för att föra offren till deras slutgiltiga destination var ständigt närvarande.

Nu läser jag att Eskil Franck, nyutnämnd chef för ”Forum för levande historia”, vill rikta strålkastarljuset mot de kommunistiska regimernas illdåd, främst i forna Sovjetunionen, Kina och Kambodja under perioden 1917–1989. ”Det är en historia lika angelägen att berätta som den om nazismens illgärningar. Inte bara som en akt av respekt och vördnad för alla offer, utan framförallt som en ambition att bygga bålverk mot att det får hända igen”, skriver Franck i en artikel i SvD (2.9.07). Detta är förstås en förträfflig målsättning, men svår att förverkliga. Av flera skäl.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons