Wallenberg fann sin kallelse i korselden
Det har länge saknats en fullskalig skildring av Raoul Wallenbergs liv, men i dagarna utkommer två stora biografier. Både hos Ingrid Carlberg och Bengt Jangfeldt blir hans levnad, kraftprov och öde synliga i full skala.
Raoul Wallenberg på sitt kontor på svenska legationen i Budapest, 1945.
Hundra år efter sin födelse räknas Raoul Wallenberg till de mest berömda svenskarna i världen. Han åberopas som ett föredöme av statsmän och människorättsförkämpar, han föräras monument och hedersmedborgarskap, hans namn pryder skolor, gator och vetenskapliga institut på flera kontinenter. Under årens lopp har han blivit föremål för omfattande mytbildning, men hans gärning och eftermäle har i växande grad även intresserat forskare, på senare tid exempelvis svenska akademiker som Wilhelm Agrell, Kristian Gerner, Attila Lajos, Paul A Levine, Johan Matz, Tanja Schult och Ulf Zander.