Litterär madame med många talanger
Marie de Régnier var en av de mest intressanta kvinnliga författarna runt sekelskiftet 1900 i Frankrike. Som dotter, hustru, svägerska och älskarinna till ett antal kända författare hade hon ett stort inflytande på Franska akademin.
I den litterära och konstnärliga epok som utmärker åren före och efter sekelskiftet 1900, och som i Frankrike går under beteckningen la belle époque, korsades ett stort antal konstnärliga strömningar. Det som kallas ”sekelskiftslitteratur” brukar vanligen förknippas med begreppen symbolism och dekadens. I snävare bemärkelse är den en litteratur som prioriterar det nya och oväntade. Litterära verk skrivna under denna tid kännetecknas därför ofta av ett pikant eller till och med chockerande innehåll. Återkommande teman i litteraturen var människans psykologiska mörkersidor, hennes otyglade driftliv och kvinnokroppen som centrum för sensuella lockelser och faror. Många romaner och noveller handlade om förhållandet mellan man och kvinna, särskilt om äktenskap och otrohet.